<anforande>
<dok_hangar_id>2349324</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0958</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:58 Torsdagen den 10 februari</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>58</dok_nummer>
<dok_datum>1994-02-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Allmänpolitisk debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>allmänpolitisk debatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>2C0E5011-D552-4EEB-98AB-0F3978CC44F9</anforande_id>
<anforande_nummer>123</anforande_nummer>
<talare>HARRY STAAF (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Bengt Silfverstrand tar upp två saker:
dels biskoparnas brev, dels Josef som
rikshushållare i Egypten.

Om jag inte minns alldeles fel kritiserade
biskoparna den kapitalistiska ordningen och
fördelningen av resurserna främst i u-länderna.
Sverige gör väl ändå sitt bästa för att fördela
utvecklingsbistånd till dessa länder?

Vad gäller rikshushållaren Josefs system, bör man
observera konsekvenserna av det. Under de sju
goda åren samlade man säd, för att ha säd under de
förväntade dåliga åren. Men det står också vad som
hände. Farao var den som samlade in säden. Sedan
såldes den till medborgarna. När medborgarna inte
längre hade pengar att köpa säd för, fick de sälja
sig som slavar till Farao. De blev alltså slavar i ett
statssystem. Att hamna i en sådan situation är
mycket allvarligt.
</anforandetext>
<intressent_id>0667211637804</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>250386</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0958/#anf123</protokoll_url_www>
</anforande>
