2349323 GH0957 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:57 Onsdagen den 9 februari 1993/94 57 1994-02-09 00:00:00 Allmänpolitisk debatt allmänpolitisk debatt 6401E723-14CF-4F77-A99E-688A3FCD7EBF 206 BENGT AHLQUIST (fp) fp Herr talman! Riksdagskamrater! Östersjön är ett sjukt innanhav, som får konstgjord andning genom Bälten och Öresund, då stormarna blåser i rätt riktning. Östersjön behöver mer syresatt saltvatten, inte mindre. Vad Östersjön behöver är med andra ord en positiv lösning och ingen nollösning. Jag skulle vilja göra en liten jämförelse. Ingen skulle komma på tanken att ordinera en svårt astmasjuk patient strypkoppel och rehabilitering i rökrum. Min oro är stor, och våra ungdomars oro är också stor. Vi har ett ansvar såsom förvaltare av naturens resurser. Hoten mot Östersjön är många. Kraftiga miljövårdsansträngningar krävs. Viktiga samhällssektorer som trafik, jordbruk och energi måste läggas om i mer miljövänlig riktning. Låt oss arbeta i Riokonferensens anda och för biologisk mångfald. Vi måste bevara biotopen Östersjön såsom ett viktigt exempel på ett brackhav. Tillförsel via vatten och luft av gifter, överexploatering av de levande resurserna samt direkt förstörelse av viktiga kustekologiska system utgör hot mot Östersjön. Avgränsade havsområden är särskilt utsatta. Kattegatt, på gränsen mellan Nordsjön och Östersjön, kollapsade först. Både Västerhavet och Östersjön är illa ute. Nordsjön har klarat sig bättre genom att vattenutbytet är effektivare med ett utbyte på två tre år. För Östersjöns överlevnad är ett internationellt samarbete helt nödvändigt. Här räcker det inte enbart med Östersjöstaterna. Havet börjar ju inte vid stranden utan vid gränsen för dess tillrinningsområde. All mark som vattnet rinner igenom på vägen mot havet och allt vatten som rinner ut i havet påverkar förhållandena i Östersjön. Med andra ord påverkas havet av vårt nyttjande av såväl mark som luft. 40 % av det kväve som tillförs Östersjön kommer från luften. Huvuddelen kommer från biltrafiken, där den tunga trafiken utgör en del. Havet är slutstationen och tar emot mer och mer av både näringsämnen och gifter. Av det totala flödet mellan Nordsjön och Östersjön beräknas ungefär 30 % gå genom Öresund. Flödet genom Öresund beräknas svara för omkring 50 % av salttillförseln. Redan i dag, före brons tillkomst, finns det på tok för litet syresatt vatten för att garantera Östersjöns framtid som ett levande innanhav. Det krävs kraftiga stormar i rätt vindriktning. Grundproblemet för Östersjön med kraftig övergödning kvarstår dock och förvärras på sikt genom den stimulans av biltrafiken som en broförbindelse utgör. Är bron verkligen ett nationellt intresse? Syrebristen gör att de döda bottnarna utbreder sig i Östersjön. Vi vet vad som händer när syret tar slut. Då ökar svavelväteproduktionen. Den omfattande syrebristen har medfört att närmare hälften av egentliga Östersjöns bottenareal har drabbats av bottendöd under de senaste tio åren. Vilket öde väntar torskfisket i Östersjön? Under de senaste 5--10 åren har torskfisket minskat i omfattning. Trolig orsak är syrebristen. Torskens förutsättningar att yngla beror på salthalten. Den måste vara den lämpliga. Dessutom måste det finnas syre. Eftersom allt större delar av de djupa områdena har drabbats av syrebrist, har livsrummet krympt för torskäggen. Är det läckande bottnar som förorsakar laxdöd? En annan risk med ökande syrebrist är att bottnarna kan börja läcka såväl fosfat som tungmetaller och andra gifter. I dag finns i sedimentlagren ett naturligt skal. Den gräns som där bildas kallas redoxklinen. Den förhindrar att gifter som lagrats i sedimenten läcker upp i vattnet. Men i takt med att syret tar slut i bottenvattnet förskjuts redoxklinen uppåt och tungmetaller och andra gifter som har lagrats under lång tid läcker upp i vattnet. Laxen i våra älvar och odlingar har sannolikt drabbats av en miljösjukdom, som benämns M 74. Värst drabbad är odlingen nere i Mörrumsån, där dödligheten har legat runt 95 %. Laxhonorna visar tecken på genetiska störningar. Balansrubbningar har konstaterats på den vuxna laxen, vilket kan tyda på läckage av tungmetaller eller annat gift som påverkar balanssinnet. Vi måste styra över till miljövänligare trafiksystem och föra över den tunga lastbilstrafiken till sjötransporter. 50 000 riktigt tunga lastbilar i Sverige släpper vardera ut 1 ton kväveoxider, 55 ton koldioxider och 100 kilo sot. Tecknen tyder på att den tunga trafiken blir den största förorenaren i framtiden, trots skärpta avgasregler för tunga lastbilar. Konkreta förbättrande åtgärder vore att föra över långväga transporter till båt och järnväg. Härvidlag skulle de s.k. ro-ro-fartygen kunna göra en stor insats. Ett forskningssamarbete i nätverk, såsom i Baltic University, är en utmärkt katalysator för gemensamma ansträngningar på miljöområdet. Låt oss stödja the Baltic University Programme! 0315172621102 N 2010-01-01 00:00:00 250259 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0957/#anf206