2349322 GH0956 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:56 Tisdagen den 8 februari 1993/94 56 1994-02-08 00:00:00 Svar på fråga 1993/94:331 om hjälp till brottsoffer interpellationsdebatt 202E54A9-2415-4911-BA47-72584518F074 100 Justitieminister GUN HELLSVIK (m) m Herr talman! Liisa Rulander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att hjälpa den grupp av brottsoffer som utgörs av småföretagare som år efter år utsätts för brott i form av skadegörelse och stöld. Liisa Rulander nämner att småföretagare har mycket små möjligheter att få rättshjälp. Det är riktigt att den möjligheten är begränsad. Emellertid förs talan om skadestånd på grund av brott ofta i brottmålet. Åklagaren är i sådana fall normalt skyldig att förbereda och utföra målsägandens talan, om målsäganden begär det. De begränsade möjligheterna att få allmän rättshjälp är inte det stora problemet. Som jag uppfattar problemet handlar det om småföretagare som utsätts för skadegörelse och stölder och som inte får ersättning för skadorna av sina försäkringsbolag och inte heller av gärningsmannen därför att denne inte har några tillgångar att betala skadestånd med. Frågan är då om staten skall träda in och betala brottsskadeersättning till dessa företagare. Staten har genom brottsskadelagen tagit på sig ett ansvar att betala ersättning för skador på grund av brott till skadelidande som inte kan få skadan ersatt på annat sätt. Men reglerna om brottsskadeersättning är inriktade på att i första hand ge så god ersättning som möjligt vid personskada. Lösningen på det problem Liisa Rulander tar upp ligger knappast i ökade brottsskadeersättningar. Jag tror att Liisa Rulander och jag kan vara eniga om att de åtgärder som verkligen hjälper den grupp av brottsoffer som frågan avser måste sättas in på ett tidigare stadium. Det viktiga är ju att förhindra att alla dessa brott begås. Vad vi gör, och naturligtvis kommer att fortsätta med, är att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Att resurser sätts av för detta arbete tjänar vi alla på. När det gäller Polisens verksamhet vill jag peka på de riktlinjer regeringen beslutat skall gälla för polisverksamheten. På det lokala planet skall polisverksamheten i ökad utsträckning bedrivas i form av närpolisverksamhet som i första hand inriktas på brottsförebyggande arbete, problemorienterat polisarbete och på en hög grad av synlighet och tillgänglighet. Det problemorienterade polisarbetet innebär bl.a. att Polisen kartlägger och åtgärdar sådana förhållanden som ger upphov till brott. Som ett exempel kan jag nämna vad som gjordes i en Stockholmsförort där det begicks ett stort antal källarstölder och inbrott ur bilar. Polisen inledde där ett samarbete med experter på inbrottsskydd. Sedan inbrottsskyddet förstärkts minskade inbrotten och stölderna kraftigt. Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen i mars förra året tillsatte en parlamentarisk kommitté som skall överväga bl.a. hur tryggheten mot brott skall kunna ökas. 0937012299307 N 2010-01-01 00:00:00 249994 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0956/#anf100