2349321 GH0955 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:55 Torsdagen den 27 januari 1993/94 55 1994-01-27 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:80 om arbetsmarknadspolitiken interpellationsdebatt 535C8051-5BA5-4928-99A7-315F7285105A 10 Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c) c Fru talman! Ingela Thalén har ställt en rad frågor till mig med anledning av att Arbetsmarknadsstyrelsen vid utgången av innevarande budgetår kan komma att ha kvar stora delar av de resurser som har anvisats till konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Fru talman! Alla tecken säger att den svenska ekonomin nu har vänt. I täten går exportföretagen. Även för de hemmamarknadsbaserade företagen har orderingången ökat. Bakom förändringarna ligger en unikt stor förbättring av den svenska konkurrenskraften. De ansvarsfulla avtalen, en snabb produktivitetsförbättring, sänkta arbetsgivaravgifter samt deprecieringen av kronan har givit det svenska näringslivet ett mycket gynnsamt konkurrensläge. Hushållens förväntningar är med rätta större än på många år. De första konkreta tecknen på en ökning av konsumtionen har visat sig. Som alltid tar det tid innan en vändning i ekonomin fullt ut slår igenom på arbetsmarknaden. Påfrestningarna kommer att vara fortsatt stora under år 1994. Vi kan dock konstatera att antalet varsel om uppsägning liksom konkurser minskar mycket kraftigt och att antalet lediga platser ökar. Vi kan också se hur antalet nyanmälda arbetssökande avtagit markant under hösten. Samtidigt har antalet företagare ökat. Av största betydelse för att på sikt minska arbetslösheten har varit omläggningen av den ekonomiska politiken för att på nytt få fart på tillväxten. Vidare har den snabbt stigande arbetslösheten under de senaste åren bekämpats med aldrig tidigare skådade satsningar på bl.a. arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Sedan budgetåret 1990/91 har åtgärdsvolymen femdubblats. Arbetsmarknadspolitiken har inte, som Ingela Thalén påstår, stått ensam i kampen mot arbetslösheten utan regeringen har även t.ex. genomfört kraftfulla satsningar på landets infrastruktur, stora extrainvesteringar i statliga byggen samt omfattande ökningar inom det reguljära utbildningsväsendet, inte minst inom högskolan. Den snabba ökningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna visar på regeringens målmedvetna ansträngningar att bekämpa arbetslösheten. Vidare har regeringen på kort tid t.ex. infört såväl ungdomspraktik som arbetslivsutveckling, vilket har möjliggjort för arbetsmarknadspolitiken att motverka arbetslösheten långt över vad som har varit möjligt med de tidigare existerande åtgärderna. Som ett exempel kan nämnas skillnaden mellan inskolningsplatserna och ungdomspraktiken. Kort efter mitt tillträde som arbetsmarknadsminister stod det klart att inskolningsplatserna inte alls räckte till för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. De avtalade inskolningsplatserna, som var billigare och inriktade mot näringslivet, fick ingen omfattning. Det fick däremot de mot kommunerna inriktade särskilda inskolningsplatserna som betalades med 105 % av lönen. Denna ökning var dock för liten. Flera kommuner klarade ej av att ta emot 18--19-åringarna. Ungdomspraktiken har, till skillnad mot inskolningsplatserna, levt upp till de krav som kan ställas på en ungdomsåtgärd. Ett betydligt större antal ungdomar har erbjudits praktikplatser över hela arbetsmarknaden. Det största antalet ungdomar återfinns dessutom inom näringslivet. Ungdomspraktiken har även givit arbetsförmedlingarna förbättrade företagskontakter, vilket kommer att underlätta deras arbete nu när konjunkturen vänder. Vidare har ett generellt anställningsstöd, GAS, införts. Syftet med åtgärden är att stimulera arbetsgivarna dels att ersätta det höga övertidsuttaget med nyanställningar, dels att tidigarelägga nyanställningar. Med utgångspunkt i LO:s statistik för industrin år 1992 kan kostnaden för en övertidstimme beräknas till 171 kr mot 96 kr för en ytterligare anställd med GAS. Det innebär att en anställd som arbetar övertid i genomsnitt kostar 78 %, eller 75 kr mer per arbetstimme, jämfört med om en nyanställd med GAS utför arbetsuppgifterna. I dagsläget torde alltså ett företag spara ca 80 kr per arbetad timme genom att byta ut övertid mot normalt arbetstidsuttag. Till detta kan i en del fall dessutom läggas möjligheten till anställning med hjälp av rekryteringsstöd. Nämnas bör även de nyligen beslutade förändringarna av arbetsrätten. Dessa innebär att företagen fått vidgade möjligheter att genom visstids- och provanställningar bygga upp en erforderlig kompetens. Detta är särskilt viktigt för de små och medelstora företagen. Slutligen har regeringen tidigare denna dag uppdragit åt AMS att genomföra en bred informationskampanj riktad till arbetsgivarna med syfte att förmå dem att tidigarelägga anställningar. I uppdraget ingår också att informera om möjligheterna att få GAS och rekryteringsstöd samt de förändrade reglerna i LAS. Fru talman! Under de sista månaderna under förra året befann sig fler arbetslösa i åtgärd än någonsin tidigare. Jag ser dock med största allvar på den, i förhållande till anvisade resurser, låga åtgärdsvolymen under första halvåret av innevarande budgetår. Att bedriva arbetsmarknadspolitik med en så stor omfattning som det är frågan om för närvarande är behäftat med en rad praktiska problem. I den nyligen presenterade budgetpropositionen pekade regeringen på den pågående omstruktureringen i kommunerna, och de privata arbetsgivarnas osäkerhet och försiktighet inför framtiden gör det svårt för Arbetsmarknadsverket att i tillräcklig omfattning engagera olika anordnare för olika åtgärder. Vidare medför det stora antalet arbetssökande betydande påfrestningar på arbetsförmedlingens personal. Till detta kan läggas att det efter flera år av lågkonjunktur enligt Arbetsmarknadsstyrelsen börjat bli tyngre att få fram lämpliga åtgärdsplatser hos vissa arbetsgivare. Slutligen har även de mycket låga nivåerna på åtgärderna under månaderna juli, augusti och september år 1993 påverkat medelsförbrukningen. I budgetpropositionen påpekade regeringen vidare att arbetet med att effektivt utnyttja tilldelade resurser för aktiva åtgärder måste intensifieras inom Arbetsmarknadsverket och i samspel med olika aktörer. Rationaliseringsmöjligheter skall tillvaratas. Nytänkande och nya arbetssätt, som ökar åtgärdernas omfattning och effektivitet, måste stimuleras. Här kan även nämnas att det nyligen har skapats en arbetsgrupp som med hög prioritet skall undersöka möjligheterna att förenkla åtgärdsreglerna. Jag kan även nämna att jag för en kort tid sedan deltog i ett möte med Arbetsmarknadsstyrelsens verksledning och länsarbetsnämndsdirektörerna. Vid detta möte försäkrade jag mig om att Arbetsmarknadsverket kommer att göra allt för att medverka till en förbättring av läget på arbetsmarknaden. Resurserna finns där, och Arbetsmarknadsverket kommer under våren att med full kraft arbeta för att beräknad åtgärdsvolym skall uppnås. Fru talman! Jag vill avsluta med att konstatera, att mycket tack vare de strukturella förändringarna som regeringen har genomfört är landets ekonomi på rätt väg. Den ekonomiska återhämtningen kommer också att förbättra arbetsmarknadsläget. I avvaktan på detta har regeringen sett till att arbetsmarknadspolitiken är väl rustad med stora ekonomiska resurser. 0525479453308 N 2010-01-01 00:00:00 249874 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0955/#anf10