<anforande>
<dok_hangar_id>2349320</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0954</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:54 Torsdagen den 20 januari</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>54</dok_nummer>
<dok_datum>1994-01-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1993/94:54 och 55 om stranderosionen i Skåne</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>43BB9336-4329-430F-8E5A-74C85122673E</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet GÖREL THURDIN (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Låt mig börja med
jordbruksutskottets betänkande. Jag har
naturligtvis också noterat att det här beslutet
fattades i december förra året. Det anvisades dock
inga pengar. Man uttryckte bara att staten bör
ikläda sig ett större ansvar. Det var naturligtvis
också signaler till myndigheter. Jag uppfattade
detta beslut som att riksdagen då ansåg att det
skulle gå den väg som jag har beskrivit, nämligen
genom myndigheterna. På Miljödepartementet har
vi inte alls pengar som vi fördelar på det sättet.

I och med att man jobbar så intensivt på
myndigheterna med dessa frågor finns det
naturligtvis möjligheter för dem att också prioritera
ett sådant här område. Det finns företag som är
intresserade av att utföra detta arbete. Eftersom
det handlar om en teknikupphandling måste man
också veta vad företagen skall ha betalt för att
utföra detta. I dessa tider med hög arbetslöshet kan
man också tänka sig att titta på om det finns pengar
hos t.ex. Länsarbetsnämnden som skulle kunna
föras över till ett sådant här projekt. Man skall inte
helt bekosta det, men man kan åtminstone bidra till
den här typen av projekt.

Jag skall gå rakt på sak och tala om att jag inte kan
svara någon av er genom att säga att det kommer
pengar direkt till det här projektet i morgon, om 14
dagar eller om två månader. Så ärlig måste jag
naturligtvis vara, eftersom det är så.

Man kan jämföra t.ex. med Danmark. Där har man
inte prioriterat områden där det finns
fritidsbebyggelse. Man går direkt på
permanentbebyggda områden. Det gäller ju att se
vilka prioriteringar som samhället skall göra när
enskilda fastighetsägare osv. på det här viset skall
få ett slags kompensation. Det blir ju en typ av
kompensation, även om det också betyder att
stranden skyddas.

Det är utmärkt att kommunerna har samlats och att
de försöker samordna detta. Det är klart att de
andra kommunerna också måste ha en s.k.
vattendom för att man skall kunna utföra dessa
saker. Jag vet inte om det alltid har funnits
vattendomar när det gäller allt som har utförts längs
kusten, men det är nödvändigt så att det också går
till på rätt sätt. Vattendomstolen säger dessutom:
''Uppförande av erosions- eller
sedimenttransporthinder på sandkuster för att
motverka erosion i något parti, leder oftast till
erosion i något annat avsnitt''. Det är alltså aktiva
områden där det ständigt händer någonting,
eftersom sanden är så rörlig. Det är ett sådant
rörligt material.

Både Länsstyrelsen och Vattendomstolen är ju
tveksamma till en del effekter av detta. Det finns
också forskare utomlands som säger att det många
gånger handlar om marginella effekter men att man
naturligtvis ändå bör pröva och se vad som kan
göras för att åtminstone rädda speciella delar av
stränder som är hårt utsatta.

Dessutom tycker jag inte att vi behöver utse någon
ny myndighet i Sverige som skall handha dessa
frågor. Naturvårdsverket och NUTEK har ett stort
ansvar på det här området. Det har även SGU på
sitt sätt. Jag har samtalat med SGU, eftersom man
där har forskare som specifikt jobbar med dessa
frågor. Såsom fysiska planerare i landet har vi också
ett ansvar för att undersöka vad vi kan göra så att
enskilda fastighetsägare inte åsamkas materiella
skador. Den fysiska planeringen måste vara sådan
att dessa stränder inte utsätts för alltför mycket
påverkan. Både forskare och andra hävdar att om
det sker för mycket mänsklig verksamhet på sådana
här känsliga strandområden, blir de särskilt utsatta
för erosion.

I t.ex. arbetet med Östersjövisionen, som jag var
inne på tidigare, lägger man stor vikt vid fysisk
planering. Danmark har varit med om att ta fram
särskilt material som just handlar om särskilt
känsliga områden i Östersjöområdet. Dit hör
naturligtvis kustområdena. Man har lagt fram ett
förslag om en speciell skyddszon på trehundra
meter längs hela Östersjökusten för att motverka
bebyggelse och för kraftig åverkan på
strandområdena. Därutöver är det naturligtvis
viktigt att undersöka om man kan ha något annat
samarbete. Det får växa fram. Östersjövisionen är
ett arbete som aldrig har pågått förut. Man får
ibland treva sig fram för att få alla att ställa upp på
de saker som läggs fram.

Jag hoppas åtminstone att vi på något sätt skall
komma fram till praktiska lösningar och göra något
i praktiken mot bakgrund av den här rapporten och
viljan hos NUTEK och involverade myndigheter
att verkligen genomföra förslagen. Det gäller alla
kommuner. Det gäller åtskilliga hövder i dessa
områden.
</anforandetext>
<intressent_id>0763802658906</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>249803</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0954/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
