2349317 GH0951 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:51 Torsdagen den 13 januari 1993/94 51 1994-01-13 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:65 om vård i livets slutskede interpellationsdebatt 8A15046E-DBF5-409F-8899-A2CDBEC3C75D 46 MARGITTA EDGREN (fp) fp Herr talman! Det är helt korrekt, Sten Andersson i Malmö, att ordet eutanasi på grekiska betyder stilla och värdig död. Men i svenskt, europeiskt och engelskt-amerikanskt språkbruk betyder eutanesia dödshjälp. Det är inte så lätt att svara på frågan om livstestamenten. Det beror på under vilka omständigheter det skrevs, vilken tid som har förflutit och vilka möjligheter som står till buds. Är det så, att doktorn när det gäller en svårt sjuk människa kan göra den bedömningen att en insatt åtgärd inte vare sig botar sjukdomen eller gagnar det fortsatta livet, har han rätt att avstå att sätta in behandling. Men en läkare har aldrig rätt avstå från att ordinera omvårdnad, dvs. skötsel, vändning och underlättande av andning och ätning. Jag kan alltså inte svara ja eller nej. Jag är nog väldigt ambivalent i den frågan. Sedan är jag mycket glad över Bo Könbergs klara avståndstagande i fråga om ett närmande till det bruk som finns i Holland. Det är väldigt viktigt för en nation att ha den tydliga gränsdragningen när det gäller läkarskråets och över huvud taget läkarvetenskapens aktiva medverkan i att mörda andra människor, därför att det är ju det som det handlar om. Annars kan man snabbt komma in i någon sorts ''slippery slope''. Sten Andersson talade om att leva med tanken på att vi alla skall dö. Grundproblemet ligger i den existentiella ångest som vi alla känner inför detta faktum. Vi måste alla vara öppna för att föra en diskussion med varandra, familjevis och vänner emellan. Det är ett sätt att komma ifrån denna ångest. Det finns en opublicerad rapport om smärtlindring, Bo Könberg. Den visar att det är mellan 20 % och 40 % av alla cancerpatienter i landet som inte får adekvat smärtlindring. Vi har på något vis trott -- jag kommer själv från sjukvården från början -- att detta var någonting som var historiskt. Men så är det inte, och detta är ett jätteproblem. Så länge som vi inte har löst det problemet kan vi inte heller komma ifrån en opinionsyttring av det slag som Sten Andersson tog upp, dvs. att människor i Sverige när de tillfrågas på ett enkelt sätt är intresserade av dödshjälp. Det beror på att de har brist på förtroende för sjukvårdens förmåga och vilja -- framför allt förmåga -- att bidra till att skapa en värdig död. 0502609471907 N 2010-01-01 00:00:00 249576 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0951/#anf46