<anforande>
<dok_hangar_id>2349317</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0951</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:51 Torsdagen den 13 januari</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>51</dok_nummer>
<dok_datum>1994-01-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:61 om dispens från husläkarlagen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7E6B0287-9E3F-4854-89D8-4882E4CC6323</anforande_id>
<anforande_nummer>36</anforande_nummer>
<talare>BO HOLMBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Situationen för Bo Könberg och
regeringen inför propositionen om husläkarlagen
var den att man hade kunnat göra en kompromiss
med Socialdemokraterna. Därmed hade man i
princip fått hela Sjukvårdssverige med sig för en
förändring.

Regeringen gick ett steg vidare och införde ett
obligatorium. Därmed riskerade man att enbart
lyfta fram läkarna, med fara för att primärvården
skulle få sig en ordentlig törn framöver.

Vad som hände, Bo Könberg, inför genomförandet
var att samtliga politiska partier utanför riksdagen,
dvs. Landstingsförbundet, inte ville gå så långt som
Bo Könberg och således var emot. När riksdagens
socialutskott genomförde en hearing var alla
organisationer i Sjukvårdssverige, med undantag
för Läkarförbundet, emot.

Jag är inte den som tycker att det är skoj om någon
gör en missbedömning. Bo Könberg och jag har
haft delade meningar om risken med den här
reformen.

Läkarförbundet var för reformen. I förbundets
tidning Läkartidningen skrevs i slutet av december
att listningen har lett till anarki bland
sjukvårdshuvudmännen. Tidningen talade om för
läsekretsen att man inte tar något ansvar för den
misshandel av primärvården som pågår runt om i
landet i husläkarsystemets namn. Det innebär
således att den enda intressegrupp som stödde
konstruktionen verkar ha fått kalla fötter --
åtminstone dess språkrör.

En av riksdagens talmän, Bertil Fiskesjö, säger i en
artikel: ''Personligen vill jag inte ha någon
husläkare.'' Han säger också att han inte kan förstå
varför en liberal skall tvinga på oss svenskar och de
svenska landstingen detta system.

Jag tog med dessa exempel för att förklara för Bo
Könberg att jag inte ägnar mig åt mytbildning. Jag
ägnar mig åt att lyfta fram de reaktioner andra
människor har inför husläkarsystemet. I dag säger
Inger Ohlsson, som är företrädare för
sjuksköterskorna i Sverige, att man nu avskedar
distriktssköterskor och undersköterskor på
löpande band. Hon tillägger att det kommer att
drabba barnen, barnhälsovården, de äldre och
hemhjälpen.

Bo Könberg, jag vill att vi skall ta litet allvarligare
på frågan och försöka se till verkligheten i stället för
att ägna oss åt retorik. Jag vill därför återkomma till
min fråga. Om ansvarig sjukvårdspersonal, lokala
opinioner och ansvariga landstingspolitiker
framdeles skulle känna att primärvården hotas,
skulle det då inte vara möjligt att få göra ett
undantag och ha fri tävlan? Bo Könberg var oerhört
snabb när det gällde att skriva lagen om husläkare.
Med en sådan snabbhet kan lagen lätt ändras så att
man kan få dispens. Den kapaciteten besitter Bo
Könberg.
</anforandetext>
<intressent_id>0554072553108</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>249566</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0951/#anf36</protokoll_url_www>
</anforande>
