2349316 GH0950 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:50 Onsdagen den 12 januari 1993/94 50 1994-01-12 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och interpellationsdebatt FF7FA034-C327-498A-B81E-CC0A45521FA5 9 Finansminister ANNE WIBBLE (fp) fp Fru talman! Det var ganska många frågor. Jag tar först några frågor som mera rör det formella -- utredningar, direktiv, rapporter osv. -- och sedan själva sakfrågan. Jag tror att det var Stefan Attefall som frågade när den utredningsverksamhet som pågår på KI, SCB och Naturvårdsverket är klar. KI kommer med en delrapport till hösten om de monetära räkenskaperna. Slutrapporten kommer senare. Jag tror att man skall vara försiktig med att ha förväntningar på att alla skall bli klara snabbt. Som jag sade i interpellationssvaret handlar detta mycket om en vetenskaplig kunskapsuppbyggnad. Jag tror dock inte att man skall behöva vänta i fem eller tio år på att över huvud taget kunna utnyttja delresultat. Ett successivt utnyttjande av den kunskapsmängd som byggs upp bör kunna ske, så att man kan nyttiggöra delresultat under tiden och inte behöver vänta i tio år på något slags slutlig Sanning. Jag hoppas att vi kan tillgodogöra oss resultaten successivt. Det ställdes några frågor om när utredningen om skatteväxling skall tillsättas, när direktiven skall finnas klara osv. Som framgår av både miljöbilagan till finansplanen och interpellationssvaret avser regeringen att tillsätta utredningen inom kort. Det är skatteministern som håller i detta. Direktiven kommer på sedvanligt sätt att offentliggöras, så att alla kan ta del av dem. Det var nog så intressant att höra några av inläggen här. Om jag börjar bakifrån kan jag säga att Sören Norrby talade mycket och inlevelsefullt om att vi politiker måste våga sätta pris på miljön. Jag håller verkligen med om det. Jag upplevde med viss ledsnad att det modet saknades hos två av debattörerna här, när vi så sent som för en månad sedan diskuterade detta med att sätta pris på miljön. Det gällde en litet mindre ökning av bensinskatten. Då vågade inte vare sig representanterna från socialdemokratin eller Vänsterpartiet fullfölja denna verbala uppfattning. Jan Jennehag undrade hur komplicerat det skulle bli med arbetet i utredningen om skatteväxlingen och dess resultat om det blev en ny regering. Det enklaste sättet att undvika detta är att se till att vi inte får någon ny regering. Då vet vi att arbetet drivs vidare i den anda som finns beskriven både i miljöbilagan till finansplanen och Miljödepartementets egen bilaga. Om vi sedan går över till själva sakfrågan är det viktigt att hålla isär två ting. Den popularitet som begreppet skatteväxling har kommit att få beror på att många människor tror att man därmed kan slå två flugor i en smäll. Man kan förbättra miljön och samtidigt få fram flera jobb med i stort sett bara ett instrument. Därför tycker jag att det är viktigt att poängtera att man måste hålla isär dessa båda ting, så att man är säker på att man uppnår det man vill. Det har jag också gjort i svaret. Det framgår dessutom av miljöbilagan till finansplanen. Om man t.ex. lägger över en stor beskattning på miljönegativa inslag i akt och mening att minska miljöförstörelsen, vilket är ett viktigt mål då man använder ekonomiska styrmedel, innebär det att skatteintäkterna där minskar. Möjligheten att samtidigt kraftigt kunna reducera beskattningen på någon annan bas, t.ex. arbetskraft, vilket jag mycket starkt förespråkar, blir naturligtvis mera begränsad. Om man däremot har en stabil miljöbas för att få stabila intäkter, uppnår man inte det miljömässigt intressanta huvudmålet, nämligen att minska miljöförstörelsen. Man får i och för sig in pengar och kan växla mot lägre skatt på arbete, men man når inte miljömålet. Jag tror att man skall vara på det klara med att det oftast inte är möjligt att med ett medel nå mer än ett mål. Margareta Winberg ondgjorde sig över att vi skulle utreda först osv. Jag menar att det är viktigt att man faktiskt utreder först vad man skall åstadkomma och hur man skall åstadkomma det. Om jag återgår till vad Stefan Attefall sade, vill jag säga att jag menar att det inte finns något nödvändigt motsatsförhållande mellan tillväxt i vanlig bemärkelse och en miljömässigt hållbar utveckling. Det tycker jag framgår med stor tydlighet av miljöbilagan och regeringens övriga dokument. Det beror på vilka medel vi använder och hur vi sätter samman dem för att nå denna tillväxt eller utveckling. Utveckling är normalt ett mera relevant begrepp. Det hänger samman med vilka medel vi använder och hur vi utnyttjar dem. Jag tycker därför att det är centralt att man vet vad man gör när man ger sig in på att lägga om beskattningen från en bas till en annan. Självfallet tillsätter man inte en utredning och gör ett stort nummer av detta utan att mena allvar. Om alla var helt ointresserade av frågan om skatteväxling skulle vi inte tillsätta någon utredning. Att denna utredning tillsätts är ett mycket klart uttryck för regeringens ambition i detta avseende. 0201502585302 N 2010-01-01 00:00:00 249509 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0950/#anf9