2349316 GH0950 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:50 Onsdagen den 12 januari 1993/94 50 1994-01-12 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och interpellationsdebatt 2C4D92E3-27E0-48D3-A126-5FB105DB988E 6 MARGARETA WINBERG (s) s Fru talman! Inom miljöpolitiken används olika ord vid olika tidpunkter, och nu handlar det om skatteväxling. Jag hade hoppats och trott att Olof Johansson skulle besvara denna interpellation, eftersom han i måndags gick ut mycket kraftfullt när regeringen presenterade sin budgetproposition i radion och i andra massmedier. Han talade om att det nu skulle bli ett trendbrott och en skatteväxling. Det framställdes som någonting mycket nytt och mycket annorlunda. Det var med mycket stor förväntan som jag läste dels det pressmeddelande som så småningom kom, dels bilagan i finansplanen. Den förväntan som jag själv och jag antar också andra hade fått på grundval av de kraftfulla uttalanden som miljöministern hade gjort kom dock något på skam när jag läste vad det egentligen handlade om. I finansplanens miljöbilaga framhålls på s. 1: ''Historiskt sett har många miljöproblem varit intimt sammankopplade med den ekonomiska tillväxten. Med ökande produktion i industrisektorn följde länge ökande utsläpp av miljöfarliga ämnen och även i andra avseenden en negativ miljöpåverkan. Under de senaste decennierna har denna utveckling brutits på flera områden i Sverige och övriga i-länder.'' Det var ju ett sant konstaterande. Också på s. 3 anförs något som jag tycker är värt att citera: ''På förslag av miljöräkenskapsutredningen (SOU 1991:37) har regeringen därför lagt ut tre uppdrag som skall leda fram till en bättre belysning av kopplingarna mellan ekonomi och miljö.'' Därefter nämns Statens naturvårdsverk och de andra myndigheter som arbetar med detta. På s. 7 heter det: ''I Sverige introducerades ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken i mitten av 1970-talet. Användningen har därefter successivt ökat. Det stora genombrottet kom under slutet av 1980- och början av 1990-talet i samband med att Miljöavgiftsutredningen presenterade sina betänkanden (SOU 1989:21, 84, samt SOU 1990:59).'' Man undrar då vari det nya, det stora genombrottet består. Man kan läsa längre fram i denna bilaga att det är att det nu skall utredas. Det är en utredning som är det stora genombrottet. Det var väl inte konstigt om jag och kanske fler då tyckte att den förväntan som vi hade känt föll platt till marken. Det är inget fel med utredningar -- det är inte det jag menar. Men jag hade trott att det skulle komma något större och mer genomgripande än en utredning. På näst sista sidan i interpellationssvaret tar finansministern dessutom litet grand loven av Olof Johanssons stora utspel. Längre ned på sidan står det skrivet att en skatteväxling dock kan innebära en samhällsekonomisk förbättring även om utsläppen inte minskar om skatten motsvarar den samhällsekonomiska kostnaden för utsläppen. Slutsatsen är att det är svårt att på samma gång uppnå en förbättrad miljö och samtidigt säkerställa den finansiering som krävs för att sänka skatten på arbete. Jag upplever att man ser på frågan på olika sätt. Olof Johansson var tvärsäker på hur det skulle bli. Finansministern uppvisar en viss tvehågsenhet och menar att det finns målkonflikter. Det är klart att det gör det. Jag skulle vilja ställa en fråga till finansministern eftersom det är hon som svarar på interpellationen. Frågan har delvis ställts tidigare, men jag vill tillföra följande: Har man från regeringens sida samfällt ambitionen att införa skatteväxling? Jag vill också i likhet med Jan Jennehag fråga vilken tidsplan som kommer att gälla. Tre olika myndigheter har redan fått utredningsuppdrag på ganska lång tid. Jag undrar om den parlamentariska utredningen möjligen kan arbeta något snabbare. 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 249506 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0950/#anf6