2349316 GH0950 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:50 Onsdagen den 12 januari 1993/94 50 1994-01-12 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och interpellationsdebatt 23918B64-351D-4856-8EBD-5031CD62D9E0 3 STEFAN ATTEFALL (kds) kds Fru talman! Jag vill först tacka finansministern för svaret på min interpellation. Det är ett omfattande svar, och det är till stora delar mycket intressant. Det är ett bra svar att föra en diskussion kring. Jag hoppas att vi som kommer att delta i den här diskussionen kan föra ett konstruktivt resonemang. Låt mig vara litet personlig och säga att dessa frågor är en av orsakerna till mitt politiska engagemang. Jag engagerade mig i politiken just för att på något sätt kunna medverka till att skapa en ekonomi som är resursbevarande. Det har hänt mycket under 80- talet. Det vill jag gärna säga. Det har varit en positiv utveckling. Men jag upplever också att vi kanske är inne i ett trendbrott nu, inte minst med tanke på de förhoppningar jag själv har på en utredning som ser över de ekonomiska styrmedlen och skatteväxlingen. En sådan utredning kan, om alla parter är konstruktiva, verkligen innebära ett trendbrott och skapa ett ekonomiskt system som är mer miljövänligt. Jag kommer själv ihåg hur jag i slutet av 70-talet delade ut flygblad med krav på just skatteväxling, dvs. sänkt skatt på arbete och ökad skatt på miljöfarliga utsläpp. Därför känns det skojigt att vi tar ett steg framåt i den riktningen. Det var också en utredning som jag och Mats Odell krävde, när vi på DN-debatt i november skrev om just skatteväxling. Vi tror att det krävs den typen av samarbete och noggranna utredningar. Men det krävs också att vi får långsiktighet i den här typen av beslut. Därför är det viktigt att det finns en bred uppslutning bland politiker för detta och att alla parter är med på detta. Jag vill gärna bolla frågan om hur man ser på skatteväxlingsidén och detta att gå vidare med de ekonomiska styrmedlen under en tioårsperiod vidare till Anne Wibble och andra deltagare i debatten. Det är det perspektivet som det handlar om när det gäller att skapa bra förutsättningar och spelregler för näringslivet. Det finns två diken i debatten om ekonomiska styrmedel och skatteväxling. Det ena är att man tar i så att man nästan kräks för att visa sig så radikal som möjligt, för att uttrycka sig litet kraftfullt. Man glömmer konkurrensförhållanden i omvärlden och omställningsproblem. Man kastar ut barnet med badvattnet. Det andra är att man problematiserar ihjäl den här idén och bara ser problemen. Detta är litet grand av att gå in på ny mark. Då ser man bara problemen och inte möjligheterna, och ingenting händer. Jag kan skymta litet av den typen av tänkande hos en del politiker i debatten. Jag menar att vi måste försöka jobba konstruktivt. Här har vi en möjlighet att minska beskattningen på arbete och därmed öka sysselsättningen samt att även lägga beskattningen på sådant som vi måste minska. Jag ser egentligen inte någon principiell skillnad i att lägga beskattningen på miljöfarliga utsläpp, förbrukning av ändliga naturresurser, energiförbrukning osv. jämfört med att beskatta arbete. Den enda skillnaden är att arbetet är en större skattebas. Vi har en gång infört den skattebasen i Sverige, och därför har vi vant oss vid den. Det är det gamla industrisamhällets skattebas vi använder oss av och har fastnat i, i stället för att se de möjligheter som nu skapas för att lägga tyngdpunkten i beskattningen mera på sådant som vi vill minska. Därigenom kan vi uppmuntra sådant som vi vill slösa på, dvs. arbetskraft. Jag håller också med om det resonemang som förs i miljöbilagan i finansplanen. Det handlar om att skapa ekonomiska styrmedel för att få ner miljöfarliga utsläpp. Där är vi inne på ett finlir för att hitta de optimala skattesatserna och tekniken. En annan sak är att använda miljöbelastande utsläpp och energiförbrukning som en skattebas likaväl som vi använder arbete som en skattebas. Jag vill gärna se att man jobbar med båda metoderna. Om vi bara försöker hitta den optimala skattesatsen på ett visst miljöfarligt utsläpp för att få ner förbrukningen exakt till den samhällsekonomiska kostnaden kommer vi att utreda ihjäl oss. Vi kommer aldrig att finna den exakta avvägningen på alla områden, och det kommer att ta tid. Jag tror att vi måste jobba med två områden här. Jag upplever att detta också finns med i resonemangen om den här utredningen och i miljöbilagan. Jag ser mycket positivt på detta. Låt mig säga några ord om mina frågor. Den första frågan handlar om hur vi skall kunna mäta sambanden mellan ekonomi och miljö och föra debatten om detta. Där har ju Konjunkturinstitutet och SCB olika uppdrag. En fråga till Anne Wibble blir då: När beräknas dessa arbeten vara klara? Jag vet att en enda person jobbar med detta på KI. Detta är ju ett arbete som inleddes under den förra regeringen. Frågan är om Anne Wibble är beredd att medverka till att mer resurser skapas för att kunna påskynda det här arbetet. Det är ett ganska stort och omfattande arbete som måste få ta sin tid. Men det handlar ju också om hur mycket resurser det här utredningsarbetet får. Den andra diskussionen kommer att beröras i utredningen. Det kan kanske vara bra att veta när den kommer att dras i gång. Jag ser det som angeläget att den kommer i gång så snabbt som möjligt, men vi skall inte påskynda utredningsarbetets slutförande. Det viktiga med utredningsarbetet är att vi får en bred parlamentarisk uppslutning och att vi får långsiktiga spelregler för näringsliv, privatpersoner och samhällsekonomin i stort. Jag vill gärna sluta med att koppla den här diskussionen till en artikel som Anne Wibble skrev på DN-debatt för en tid sedan, den 17 november, tillsammans med Lars Leijonborg. Där skriver Anne Wibble att varje politiskt förslag bör granskas med sikte på att tillväxten skall upp. Därmed går arbetslösheten ned. Det låter vackert. Jag säger inte att det finns något motsatsförhållande i denna formulering till det jag säger nu, men det är synd att vi så ofta fokuserar på just detta i debatten. Jag tycker att formuleringen borde ha varit: Varje politiskt förslag bör granskas med sikte på att få ner de miljöbelastande utsläppen. Jag skulle vilja fråga Anne Wibble om man har sprungit förbi den frågeställningen eller om man upplever ett motsatsförhållande i den frågan. 0745549193810 N 2010-01-01 00:00:00 249503 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0950/#anf3