2349316 GH0950 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:50 Onsdagen den 12 januari 1993/94 50 1994-01-12 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och interpellationsdebatt EC062B99-947C-4E1B-B33C-562E0F18C7BF 18 STEFAN ATTEFALL (kds) kds Fru talman! Det Anne Wibble sade sist tycker jag var bra. I valrörelsen och i övrig politisk debatt förkunnar vi just detta budskap att man skall investera klokt ur miljösynpunkt. Det vore bra om vi dessutom kunde få en samstämmighet om att det alltid kommer att vara intressant att investera i Sverige. Om vi kan skapa de förutsättningarna tror jag att vi kan hantera de problem som självfallet kan finnas med en sådan skatteomläggning som en skatteväxling innebär. Det finns problem med allting man gör, speciellt gäller det omställningar. Inte minst svensk ekonomi är just nu ett bevis för detta. Jag skall kommentera några saker som har kommit upp. Först vill jag säga till Lena Klevenås att citatet ur Al Gores bok är mycket bra. Det finns säkert stor samstämmighet om vad han menar. Det viktiga att konstatera i sammanhanget är att det inte handlar om att förstöra marknadsekonomin. Det handlar om att hjälpa och komplettera marknadsekonomin så att den verkligen jobbar i miljöns tjänst. Jag tror att det är viktigt att vi alltid har det perspektivet när vi diskuterar dessa frågor, så att vi inte bara gör miljöpolitik och ekonomiska styrmedel till något som förstör ekonomins funktionssätt. Det kan man nämligen göra om man agerar på ett felaktigt sätt. Margareta Winberg frågar vad kds vill göra. Hon frågar också hur stor omfattningen är av skatteväxlingen. Jag börjar med att kommentera det sista. Vi i kds har arbetat fram en rapport om skatteväxling. Vi har bl.a tittat på vad den kanske mest kände forskaren på området, professor Weizäcker vid Wuppertal Institute for Climate, Energy and the Environment i Tyskland, har sagt. Han pratar om en skatteväxling i storleksordningen 5--10 % av BNP. Med svenska mått mätt skulle det innebära någonstans mellan 70 och 140 miljarder. Nu vet vi att vi har skatter på ungefär 50 miljarder som berör miljöområdet. De är mer eller mindre klokt utformade, mer eller mindre styrande, finansierande osv. Vi har i vår rapport skissat på att man på en tioårsperiod åtminstone borde kunna klara av 20-- 30 miljarder. Det är den storleksordning som vi diskuterar, men detta är sådant som vi behöver prata oss samman om i en utredning. En utredning är viktig, därför att det gäller att slå fast de långsiktiga spelreglerna. Vi har också ställt upp på en bensinskattehöjning. Det är också ett exempel. När vi går vidare på det området måste vi också ta hänsyn till glesbygden och till skilda förhållanden i olika delar av vårt land. Det är sådant som vi behöver jobba ytterligare med. Vi har också arbetat för ett införande av kadmiumavgift på handelsgödsel. Det är ett exempel på introduktion av ett nytt ekonomiskt styrmedel. Jag tror att Wibble har ytterligare ett inlägg kvar. Jag skulle gärna vilja höra några ord om hur Sverige nu driver dessa frågor i Europeiska unionen och i GATT-förhandlingarna. En annan sida av detta är att vi parallellt jobbar med att utveckla det europeiska samarbetet och att vi är pådrivande i de förhandlingarna och självfallet också där vi sitter med i beslutande församlingar eller där vi har en annan typ av inflytande. 0745549193810 N 2010-01-01 00:00:00 249518 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0950/#anf18