2349316 GH0950 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:50 Onsdagen den 12 januari 1993/94 50 1994-01-12 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:73 om samspelet mellan den ekonomiska politiken och interpellationsdebatt B7C2C8CB-0114-4ECF-A7AD-D734BB227962 10 STEFAN ATTEFALL (kds) kds Fru talman! Jag vill gärna tacka alla som har deltagit i debatten än så länge. Det är skojigt att vi har fått en bred uppslutning i debatten och att vi dessutom i stor utsträckning har fått en bred uppslutning kring viljeinriktning och liknande saker. Jag vill göra några kommentarer till de inlägg som har gjorts. Jag tror att det var Margareta Winberg som ställde några frågor kring tanken på en utredning och -- som Anne Wibble också nämnde -- kanske ifrågasatte vitsen med en utredning. Det intressanta är väl i så fall vad Margareta Winberg själv och hennes parti vill bidra med i en sådan här diskussion. Lars Hedfors har nämligen i TT och i Svenska Dagbladet uttryckt en viss tveksamhet kring detta, han har inte haft någon klar uppfattning i fråga om de här behoven och inte heller redovisat några egna ambitioner. Jag menar att den stora fördelen med ett utredningsarbete är att vi får en konstruktiv process på en bred politisk front. Jag tror att det är ett självändamål, inte minst för att lägga fast spelregler som berör näringslivets investeringar för lång tid framåt. Därför tycker jag att det är viktigt att vi i alla partier går in i det här arbetet med en konstruktiv attityd. Min tolkning är att en sådan finns, men det skulle ändå som sagt vara intressant att höra Margareta Winberg utveckla frågan och kommentera de uttalanden som Lars Hedfors har gjort. Vi har en marknadsekonomi, och vi har konstaterat att denna är det bästa medlet för att skapa välfärd och ett effektivt resursutnyttjande. Men marknadsekonomin är inte perfekt eller fullkomlig. Det krävs politiska ingrepp för att marknadsekonomin skall kunna fungera bättre. Ett sådant ingrepp är användandet av ekonomiska styrmedel. Marknaden själv kan nämligen inte värdera luftföroreningar, vattenföroreningar, etc., i varje fall inte fullt ut. I den processen gäller det att försöka se till att marknaden jobbar mer än hittills i miljöns tjänst. Det är på något sätt det som är vitsen. Vi vet emellertid samtidigt att höga skatter försämrar marknadens funktion. Därför är skatteväxlingen så viktig. Den innebär att vi flyttar om beskattningen. När frågan om ekonomiska styrmedel har tagits upp i miljödebatten har det hittills handlat om att öka på skattebördor för näringsliv och privatpersoner, men det är inte på lång sikt någon framkomlig väg. Jag ser som det viktiga att vi kan hitta en modell för att skjuta över tyngdpunkten i skattesystemet från arbete och mot miljöbelastande utsläpp. Jag kommer då in på frågan om skattebaser, som Anne Wibble tog upp och som också är en viktig diskussion. Jag tror att man skall jobba på två sätt, vilket man också resonerar kring i budgetpropositionens miljöbilaga. Dels gäller det att försöka finna optimala ekonomiska styrmedel för olika sektorer för att få ner utsläppen. Den kvävedioxidbeskattning som så att säga går runt i systemet och går tillbaka till värmeverket är ett utmärkt exempel, som inte ger statskassan några ytterligare inkomster. Självfallet skall vi jobba vidare på de områdena, men jag tror också att det handlar om att se litet mer grovt på frågan. Då är vi inne på skatteväxling. Vi vet att vi i Sverige inte kommer att få se någon snabb minskning av skattebasen för koldioxid och avfall, utan vi kommer under de närmaste 10--20 åren att producera och släppa ut ganska omfattande mängder koldioxid och avfall. Som jag ser det kan detta faktiskt utnyttjas som skattebaser. Vi får nämligen på lång sikt en förändring i t.ex. teknikutveckling. Vissa effekter sker snabbt, men de stora effekterna kommer efter en litet längre tid. Under tiden kan vi då utnyttja detta som en skattebas. Om detta innebär att statskassan något minskar sina inkomster, ser jag inte det som helt omöjligt att hantera, eftersom det blir fråga om en långsiktig, successiv anpassning av skattetrycket till en nivå som också är bra för vår samhällsekonomi. 0745549193810 N 2010-01-01 00:00:00 249510 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0950/#anf10