<anforande>
<dok_hangar_id>2349313</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0947</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:47 Fredagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F17CBB6E-EAFE-4D37-93A8-7EDDA731345F</anforande_id>
<anforande_nummer>78</anforande_nummer>
<talare>MAJ-INGER KLINGVALL (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I mitt inledningsanförande uttryckte
jag mig mycket positivt om den del av det här
förslaget som handlar om en utökad lagreglering i
socialtjänstlagen, där man lägger fast mål och
kvalitetskrav när det gäller barnomsorgen. Det
tycker vi socialdemokrater är ett bra förslag. Det vi
beklagar, och som Bengt Westerberg viftar bort, är
det enhälliga utskottsinitiativ som vi tog för att
verkligen göra klart att samma kvalitetskrav gällde
all barnomsorg, dvs. med hjälp av tillägget i 18 §.
De borgerliga partierna och socialministern tycker
uppenbarligen att det saknar betydelse om tillägget
står där eller inte, vilket inte vi anser. Jag har litet
svårt att förstå socialministerns ställningstagande i
den frågan.

Det vi däremot inte kan ställa upp på -- och det har
framgått av debatten -- är att en fullständig
etableringsfrihet skall införas. Som vi ser det
kommer kommunerna inte att kunna planera och
utnyttja sina resurser på ett rationellt sätt. Det
anser vi vara speciellt viktigt i det svåra ekonomiska
läge som så många kommuner befinner sig i nu.
Med det här förslaget från regeringen skall de
tvingas att ge bidrag, till hundra procent, till alla
alternativ som dyker upp. Det handlar inte om att
tillgodose några behov, utan det handlar om att
betala notan för privata alternativ.

Vi tycker att det är rimligt att kommunerna får hitta
sina lösningar, både verksamhetsmässigt och
ekonomiskt, och inte tvingas att bara vara
penningutdelare. Förslaget om förändringen i
denna tillståndslag innebär att kommunernas
händer faktiskt blir bakbundna.

Först ställer Bengt Westerberg krav på
kommunerna, men sedan får kommunerna inte en
chans att leva upp till kraven, varken när det gäller
målkvalitet eller skyldighet att tillgodose behoven.

Ser inte socialministern några problem i denna
etableringsfrihet? Det vi redan kan se i form av
skiktad barnomsorg är att de som har råd kan skaffa
sig en barnomsorg med högre kvalitet. Utifrån den
ekonomiska situationen i kommunerna ser vi att
det här är en utveckling som nu alltmer börjar sätta
fart.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>249383</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0947/#anf78</protokoll_url_www>
</anforande>
