2349313 GH0947 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:47 Fredagen den 17 december 1993/94 47 1993-12-17 00:00:00 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m. FBA30D10-DC62-4518-9765-8E5B8898832B 69 CHATRINE PÅLSSON (kds) kds Fru talman! Det utmärkande för den svenska barnomsorgen måste vara god kvalitet, rättvis fördelning och en reell valfrihet. I föreliggande proposition föreslås att kommunerna skall bli skyldiga att tillhandahålla barnomsorg för barn i åldrarna ett till tolv år. Dessutom föreslås kommunerna bli skyldiga att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i den egna verksamheten. För att få en riktig och verklig valfrihet krävs dock även ett vårdnadsbidrag. Jag skall använda mina minuter till att ge litet bakgrund till varför vi kristdemokrater tycker att det är så viktigt. Ett vårdnadsbidrag är nödvändigt, inte i första hand för att få konkurrens mellan olika barnomsorgsformer, utan för att ge svenska familjer en chans att välja hur och vem som skall ta hand om deras barn. Idén med vårdnadsbidraget är egentligen ganska enkel. I själva verket bygger det på den grundläggande tesen, att det inte är staten eller vi förtroendevalda som är mest kompetenta att avgöra exakt vilken barnomsorg varje barn skall ha. Vad som är bäst för barnen kan ingen annan avgöra bättre än barnens föräldrar. Fru talman! Alla barn är olika. Av det följer betydelsen av valfrihet inom barnomsorgen: att ge svenska föräldrar rätt att välja om de vill ge mer tid till omsorgen om sina barn eller om de vill arbeta och låta den kommunala barnomsorgen, familjedaghem, familjekooperativ eller privata daghem ta hand om barnen. Det är faktiskt inte mer än rätt att föräldrarna får avgöra det. Så här vill dock inte utskottsmajoriteten se på ett vårdnadsbidrag. I stället påstår man att ett vårdnadsbidrag motverkar jämställdheten mellan föräldrarna och skapar stora marginaleffekter för den som vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete. Denna argumentation är rent oförskämd. Det är oförskämt att på det här sättet omyndigförklara svenska föräldrar. Det som utskottsmajoriteten förmyndaraktigt säger är att föräldrarna inte är kompetenta att välja det rätta till sina barn. I själva verket går utskottsmajoritetens resonemang ut på att många föräldrar kommer att stanna hemma när de får en möjlighet att själva välja, men det dras inte några konklusioner av detta. Fru talman! Kan det inte vara så, att många föräldrar värderar möjligheten att mer kunna ta hand om sina egna barn, särskilt under de första åren, högt? Kan det inte t.o.m. vara så, att de allra flesta föräldrar önskar att de hade haft mer tid till sina barn, när barnen var små, och att de för sent inser vad de har gått miste om? Av erfarenhet vet vi att det faktiskt är så. Den andra kritiken mot ett vårdnadsbidrag är att nivån är för låg. Bidraget räcker inte, menar man. Givetvis vore det önskvärt med en hög nivå på ett vårdnadsbidrag. Det anser vi också. Men dessa argument är egentligen inga argument emot ett vårdnadsbidrag. Tvärtom, båda invändningarna bygger på att många föräldrar vill ha ett vårdnadsbidrag. Att kunna välja typ av barnomsorg är varken en kvinnosaksfråga eller en fråga om hinder i karriären. Det här handlar om barnen och vad som är bäst för dem. Jag tror att svenska föräldrar och svenska kvinnor inte låter sig fösas tillbaka till spisen. Svenska kvinnor och män är kloka, och de kan välja själva. Detta handlar också om rättvisa. I dag får ca 390 000 barn, eller egentligen deras föräldrar, offentligt stöd för sin barnomsorg. Men ca 255 000 barn i samma åldrar får inte en enda krona. Av dessa 255 000 barns familjer lever dessutom cirka en tredjedel under existensminimum. Det här handlar också om lyhördhet inför vad svenska folket egentligen vill ha. Jag har många gånger förvånat mig över att svenska föräldrar har kunnat acceptera att det har pågått en planering av barnomsorgen enligt den modell som har förelegat. Undersökning efter undersökning visar faktiskt att en majoritet av småbarnsföräldrarna i Sverige är positiva till ett vårdnadsbidrag. Det handlar även om en tro på familjen. Jag är helt övertygad om att det enda sättet att bygga upp ett samhälle som fungerar är att föra över goda normer och införa valfrihet i familjepolitiken. Fru talman! Det här handlar om en möjlighet att ta till vara på de viktiga år som man skulle vilja ha tillbringat mer med sina barn, viktiga år som man inte saknar förrän barnen plötsligt är utflugna. Det är alltså mot bakgrund av detta som vi vill införa ett vårdnadsbidrag, inte för rikspolitikers eller för andra förtroendevaldas skull utan för föräldrarnas och för barnens skull. Därför är det nödvändigt med ett vårdnadsbidrag. Även barnomsorgslagen förutsätter därför att det införs ett vårdnadsbidrag. Jag vill rikta en uppmaning till kammarens ledamöter att göra allt för att få majoritet för den borgerliga utskottsminoritetens förslag. Det vore en välkommen julklapp till svenska föräldrar och barn. Jag hoppas också att vi skall kunna fortsätta på den väg som vi har slagit in på när det gäller familjepolitiken. Fru talman! Jag vill avsluta med att önska alla en riktigt God jul. 0377384542907 N 2010-01-01 00:00:00 249374 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0947/#anf69