2349313 GH0947 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:47 Fredagen den 17 december 1993/94 47 1993-12-17 00:00:00 Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet m.m. C3D7AB24-CF31-47C7-8DB0-D48943147CDA 37 INGRID HEMMINGSSON (m) m Herr talman! I socialutskottets betänkande behandlas regeringens proposition om utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet. Genom förslagen i propositionen tas ännu ett steg mot större valfrihet och mer självbestämmande för barnfamiljerna. En självklarhet kan det tyckas, för vem vet bäst vad som är bra för den egna familjen, familjerna själva eller politikerna? Svaret på den frågan är att det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för barnen, och därför är det viktigt att det är just de som har möjligheten att fatta egna beslut, och att just den möjligheten ökar. Framtiden kommer säkert att visa att ännu fler barnomsorgsformer kommer att uppstå allteftersom föräldrarna ges möjligheter att fatta egna beslut. Propositionen föreslår att kommunerna är skyldiga att tillhandahålla barnomsorg till alla som efterfrågar sådan. Den kan vara kommunalt driven eller privat. Kommunen blir också enligt lag skyldig att ge likvärdiga villkor för både kommunal och privat barnomsorg. Ett förslag om vårdnadsbidrag läggs under våren 1994. Det är det huvudsakliga innehållet i propositionen. Utskottet har inte i alla delar följt propositionens förslag. Det är att beklaga. Men jag hoppas att vi under den här debatten och vid efterföljande omröstning kommer att finna en majoritet som kan enas omkring regeringens familjepolitik. Inriktningen av denna återfinns i reservation 2, där vi understryker att propositionens olika förslag skall ses som en helhet och att både vårdnadsbidraget och rätten till barnomsorg behövs för att familjerna skall få en verklig valfrihet. Vi har i tämligen stor enighet i utskottet kommit överens om att följa regeringens förslag om att kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas genom en ändring i socialtjänstlagen. Av lagtexten framgår det att kommunen är skyldig att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas fövärvsarbete, studier eller barnets eget behov. För att barnomsorgen skall utvecklas mot den valfrihet för familjen som vi eftersträvar föreslås en ny lag, som innebär en skyldighet för kommunen att stödja enskilt drivna förskolor och fritidshem, så att de kan bedriva sin verksamhet på samma villkor som de kommunala. Kommunen har rätt att ställa krav på att särskilt omsorgskrävande barn skall tas emot och att avgiften för den enskilde inte oskäligt överstiger den som kommunen tar ut. Det här är en mycket viktig lag, som med all sannolikhet kommer att leda till ett större utbud av barnomsorgsplatser, och därmed blir det lättare för kommunerna att leva upp till skyldigheten att erbjuda alla barnomsorg. Det har ju visat sig tidigare, när vi har tagit ett steg i taget genom att befrämja enskilda alternativ, att det har tillkommit väldigt många sådana. Vid kommunens tillståndsprövning anser vi på den borgerliga sidan att det är nödvändigt att säkerställa en fri etablering av enskilda alternativ. Endast den sökandes lämplighet och lokalens ändamålsenlighet skall bedömas för att tillstånd skall ges. Vi anser inte att kommunens planering och det beräknade behovet av barnomsorgsplatser skall avgöra om tillstånd beviljas. Det är efterfrågan och familjernas val som skall styra. Sedan får kommunen anpassa sin verksamhet efter detta. Här har socialdemokraterna skrivit majoritetstexten i utskottet. Vi har utvecklat våra synpunkter i en reservation. Socialdemokraternas syn på denna fråga är en helt annan än vår. De vill reglera mer och ge kommunerna större makt. På det sättet minskas valfriheten för föräldrarna. I reservation 6 har vi utvecklat denna vår ståndpunkt, och jag yrkar bifall till denna reservation. Utskottet föreslår ett tillägg till 18 § som innebär att villkoren i 13 b §, om kvalitetskrav, skall vara uppfyllda för att bidrag skall utgå till enskild verksamhet. Enligt utskottet görs tillägget för att det klart skall framgå av lagen att samma kvalitetskrav gäller för kommunal och enskild barnomsorg. Med hänvisning till ställningstaganden i utskottet och i specialmotiveringen till socialtjänstlagen finner vi inte anledning att frångå propositionens förslag i 18 §. Vi kommer således att återgå till propositionens lagtext. Skulle den vinna riksdagens bifall gäller också propositionens motivtext. I den borgerliga reservationen nr 2, om riktlinjer för familjepolitiken, understryker vi vikten av att ge barnfamiljer ökade möjligheter att själva lösa barnomsorgsfrågan på det sätt de önskar. Vårdnadsbidraget, som enligt propositionen kommer att träda i kraft den 1 juli 1994 -- förslag kommer under våren -- är ett led i denna utveckling. Det är därför viktigt att det utformas så att det kan nyttjas flexibelt, så att varje familj kan anpassa det till sina förutsättningar. Som jag ser det är det nödvändigt att avdrag vid beskattning medges för styrkta barnomsorgskostnader, oavsett vem som tillhandahåller barnomsorgen. Vi har i reservation 2 från den borgerliga sidan vidare utvecklat hur vi ser på vårnadsbidraget som ett medel att öka familjernas valfrihet. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reservationerna 2 och 6. Under mom. 7 yrkas följande: 7. beträffande krav på barnomsorgen m.m. att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena 6, 8, 10--12, 1992/93:So615 yrkandena 3--4, 1992/93:So616 och 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och med avslag på Utskottets förslag i bilaga 2 antar regeringens förslag till 18 § socialtjänstlagen. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets hemställan. 0882989698904 N 2010-01-01 00:00:00 249342 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0947/#anf37