<anforande>
<dok_hangar_id>2349311</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0945</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:45 Torsdagen den 16 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>45</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>BF64A5E7-1FE1-4C47-A925-9A6EDC6042B0</anforande_id>
<anforande_nummer>74</anforande_nummer>
<talare>TAGE PÅHLSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag skall med hänsyn till det pressade
tidsläget rent allmänt fatta mig kort och försöka
hålla mig litet under den anslagna tiden.

Utskottet föreslår att grundavdraget slopas vid den
statliga taxeringen 1995 och 1996. Det innebär en
skattehöjning för alla som tjänar över ca 200 000,
utan att vi därmed höjer marginalskatten.

Från Centerns håll ser vi det här som en riktig
åtgärd, eftersom den har en klar fördelningspolitisk
effekt, till förmån för människor i de lägre
inkomstlägena.

Socialdemokraternas motförslag innebär en
marginalskattehöjning med 5 % samtidigt som
kommunernas skatteintäkter minskar med 4,2
miljarder. Om kommunerna skall kompensera sig
för det här inkomstbortfallet, drabbar det i första
hand dem som tjänar mindre än 200 000. Vi anser
därför att Socialdemokraternas förslag har en
sämre fördelningspolitisk effekt än utskottets
förslag. Det kanske inte var deras mening, men om
man tänker efter inser man att det nog blir så.

Schablonavdraget för kostnader för bilresor till och
från arbetet fastställs till 13 kr per mil även vid 1995
års taxering. Jag anser i och för sig att detta är ett i
många fall för lågt belopp, men med hänsyn till det
allmänna finansiella läget är det inte möjligt att
höja, speciellt med tanke på att effekten av en
höjning även i detta fall i första hand skulle drabba
kommunerna, som är hårt drabbade ändå.

Bro- och färjeavgifterna får dras av vid sidan av
schablonen. Utskottet föreslår att avdrag får göras
redan vid 1994 års taxering, dvs. ett år tidigare än
vad som föreslås i propositionen. Det är en praktisk
fråga av relativt stor dignitet i de berörda
regionerna som nu får en smidig lösning.

Schablonbeloppen för avdrag för ökade
levnadskostnader utomlands har ju så att säga varit
vilande. De är högre än vad som gäller för resor
inom landet. Avdragsbeloppen för resor inom
landet reducerades genom skattereformen, medan
de generösare reglerna för levnadskostnader
utomlands har bibehållits i avvaktan på
utredningens förslag.

Nu föreligger detta förslag. Det föreslås där att
schablonbeloppen övergångsvis begränsas till 70 %
av dagens nivå. Även det här innebär en
skatteskärpning för i första hand dem med ganska
goda inkomster, och vi ser rent fördelningspolitiskt
inget fel i det.

Regeringspartierna har en reservation. Det gäller
beskattningen av reseförmåner för anställda inom
SJ och SAS, något som har tagits upp tidigare i
debatten. Hela utskottet är överens om att
propositionens förslag inte var godtagbart och att
en enkel schablonbeskattning skall eftersträvas.

Vi menar att Socialdemokraterna är obegripligt
konservativa i den här frågan. De vill permanenta
nuvarande schablonregler och accepterar inte en
konstruktiv analys av olika möjligheter till
schablonbeskattning. Det är beklagligt att
Socialdemokraterna försvårar en förnyad, objektiv
prövning av frågan, när det nu finns enighet om att
regeringen skall återkomma med ett nytt förslag.

Tyvärr måste man konstatera att
Socialdemokraternas agerande i den här frågan --
även om det kanske inte har varit meningen --
innebär nackdelar för anställda inom SJ och SAS.
Strikt tillämpat skall det ju 1994 ske en beskattning
av varje enskild resa, allt enligt skattereformens
förslag, den skattereform som Socialdemokraterna
drev igenom för några år sedan tillsammans med ett
annat parti. Ändrar vi inte på detta på något sätt
kommer det att bli fråga om verkliga nackdelar för
både anställda och företag.

Utskottet utgår från att de nuvarande reglerna skall
tillämpas i avvaktan på ett nytt förslag från
regeringen. Det är ju regeringens intentioner att
lägga fram ett sådant, och jag förmodar att
skatteministern senare kommer att beröra detta.

Det har i debatten också talats om beskattningen av
lunchförmånerna, och detta är något som har
diskuterats i kammaren åtskilliga gånger. Det har
gjorts beställningar av utredningar och förslag hos
regeringen. Utskottet förutsätter nu att regeringen
skyndsamt ser till att slutföra beredningen av
ärendet, och därmed avstyrker utskottet de
aktuella motionerna.

I betänkandet föreslås en rad förbättringar
avseende beskattningen av bilförmåner, vilket
också har berörts av bl.a. Anita Johansson. Vi når
väl ändå inte vår målsättning att
förmånsbeskattningen skall överensstämma med
det faktiska privata bruket; det ligger en del
praktiska svårigheter i att åstadkomma total
rättvisa. Regeringen kommer att fortsätta
beredningen av ärendet för att om möjligt få fram
ytterligare förbättringar, som kan tillämpas fr.o.m.
1995.

Utskottet gör i alla fall en del preciseringar
avseende bilförmånen. Det gäller framför allt bilar
som går i taxitrafik. Vi åstadkommer där en enklare
och rättvisare beskattning. Problemen gäller
framför allt taxi i glesbygd och andra som kör
relativt litet både privat och i tjänsten men för vilka
en betydande del av tiden så att säga går åt till
passning.

Socialdemokraterna har i den här delen reserverat
sig. Min uppfattning är att de slår in öppna dörrar.
Det verkar som att reservationen har tillkommit
mera för ordningens skull, för att markera
opposition. Jag tror att vi egentligen är relativt
överens.

Herr talman! Utskottet föreslår också att utländsk
pension skall kunna jämställas med svensk
folkpension. Även det är en praktisk rättvisefråga
av mycket stor betydelse i de enskilda fallen. Här
föreligger ingen meningsskillnad.

Herr talman! Med det här vill jag yrka bifall till
reservation nr 3 och i övrigt till utskottets
hemställan.
</anforandetext>
<intressent_id>0259830011200</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>249055</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0945/#anf74</protokoll_url_www>
</anforande>
