<anforande>
<dok_hangar_id>2349310</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Inriktningen av den ekonomiska politiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>21D13DA9-0775-439C-B1D4-7D54A4FC5A1D</anforande_id>
<anforande_nummer>43</anforande_nummer>
<talare>STEFAN ATTEFALL (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag hoppas inte Ian Wachtmeister
uppfattade mitt inlägg som att jag påstod att Ny
demokrati inte har stått för sina ord. Det sade jag
inte, och den uppfattningen har jag inte. Jag sade
att man håller på att tricksa och bete sig taktiskt för
att både hamna i massmediernas ljus och på olika
sätt komma i förhandlingsläge och få
uppmärksamhet, och det står jag för.

Det finns många exempel på hur man på olika sätt
har försökt spela med korten i olika utskott för att
skapa osäkerhet och komma i olika
förhandlingslägen. Framför allt har det varit
märkligt att skåda hur man har röstat emot förslag
som gått i den riktning som Ny demokrati
eftersträvat.

Vi kan ta exemplen otillbörlighet vid offentlig
upphandling, de diskussioner som förts tidigare om
delpensionen och de diskussioner som förts om
vårdnadsbidrag och barnomsorgslag. Ni har där
hotat att aktivt fälla förslagen helt och hållet, så att
det blir tvärtemot vad ni egentligen tycker, bara
därför att ni inte fått igenom er vilja helt och fullt.
Den typen av beteende har skapat just osäkerhet
när det gäller att veta exakt var man har Ny
demokrati.

Jag tror faktiskt att det går att diskutera sakfrågor
med Ny demokrati, Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet, när man upplever att sakliga
argument och förslag bryts mot varandra. Då kan
man komma överens och försöka finna
gemensamma lösningar.

Jag hoppas inte att Ian Wachtmeister har uppfattat
kds som ett parti som inte vill diskutera sakliga
lösningar på problemen. Men beteendet och
turerna i utskotten har varit sådana att jag tycker
det strider mot vad riksdagstraditionen bjuder. Det
finns i denna mening en positiv riksdagstradition
för hur man bör agera för att skapa just vettiga
spelregler i kammaren och inte skapa oro. Det
handlar om så pass stora och viktiga frågor att det
är farligt när man försöker skapa sina egna och från
min horisont -- ursäkta uttrycket -- något märkliga
traditioner och beteenden.

Sedan till frågan om skattehöjningar. Jag frågade
Ny demokrati: Vilka andra skattehöjningar föreslår
ni? Skulle ni kanske ha ställt upp på mindre
skattehöjningar än vad regeringens
saneringsprogram innebar för att sanera statens
offentliga finanser? Vilka andra skattehöjningar
vill ni då föreslå? Ni har sagt nej till samtliga som
har föreslagits av regeringen som en uppföljning av
vårens beslut. Ni måste i så fall ha alternativa
förslag som ni vill diskutera med
regeringspartierna, men jag har inte sett dem än.
Jag skulle gärna vilja ha dem redovisade här i
kammaren. Vilka är de?
</anforandetext>
<intressent_id>0745549193810</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248835</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf43</protokoll_url_www>
</anforande>
