<anforande>
<dok_hangar_id>2349310</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Inriktningen av den ekonomiska politiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3E96796E-8CF3-44A5-84D0-B2B41AEFB400</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>JOHAN LÖNNROTH (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Först skall sägas att orsaken till att
Arbetsmarknadsstyrelsen tycks få en del överskott
i sin budget lär vara att ersättningen för utbildning
numera är så dålig att folk i stället väljer kontanta
bidrag.

Sedan skulle jag vilja ställa en fråga till Lars
Tobisson. Det är i och för sig riktigt att det nu finns
vissa tendenser till en köpfest inom vissa grupper av
befolkningen. Det sägs att omsättningen inom
julhandeln har ökat jämfört med förra året. Men
det är i så fall vissa grupper som åstadkommer
denna köpfest. Ett ganska litet skikt av
befolkningen, påstår jag, kan ägna sig åt denna
köpfest, medan däremot andra människor kommer
att ha oerhört svårt att få pengarna att räcka till
några julklappar. Jag skulle vilja veta om Lars
Tobisson över huvud taget ser denna
fördelningsproblematik.

Jag vill också ställa en annan fråga. Det finns ett val
mellan privat och offentlig konsumtion. Vad är
viktigast: att svenska folket skaffar sig fler bilar och
fler TV-apparater eller att vi har en bra omsorg för
äldre, barn och sjuka?
</anforandetext>
<intressent_id>0586690122908</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248822</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
