2349310 GH0944 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december 1993/94 44 1993-12-15 00:00:00 Inriktningen av den ekonomiska politiken 091FE3ED-634F-470A-8330-600B523F66D5 23 LARS TOBISSON (m) m Herr talman! Häromdagen fick jag i min hand Statistiska centralbyråns månadsöversikt Indikatorer. Redan på första sidan var rubriken ''Industrins lönsamhet ökar''. Den följdes på insidorna av underrubriker som ''Ökad industriproduktion'', ''Ökad orderingång'' och ''Kraftig investeringsökning 1993''. Utrikeshandeln rapporterades genomgå en snabb förbättring, och våra affärer med omvärlden har nu nått balans. Arbetskraftskostnader och priser emotsågs öka endast långsamt den närmaste tiden, och räntenedgången det senaste året beräknades till drygt 4 procentenheter. Dessa uppgifter vittnar om att den ekonomiska nedgången har bottnat och att väsentliga sektorer, som industrin och exporten, mycket snabbt är på väg upp. Det bekräftas av att Konjunkturinstitutet i sin decemberrapport räknar med en tillväxt nästa år på nära 2 % och nära 3 % 1995. Dagsfärsk statistik visar faktiskt att det redan har vänt. Under de två senaste kvartalen har Sveriges ekonomi blivit bättre. Tredje kvartalet var uppgången i ekonomin hela 2 % jämfört med det föregående. Det har föranlett Dagens Industri att i dagens nummer trumpeta ut att Sveriges BNP ökar snabbast i världen. Jag skall gärna säga att det naturligtvis är att uttrycka sig väl dramatiskt, för att nu säga det försiktigt. Intressant nog tycks även den privata konsumtionen ha vänt uppåt. Det märkte vi inte mycket av i de debattinlägg som har gjorts tidigare i dag. Mellan andra och tredje kvartalet i år skedde en ökning med över 1 %. Det var inte lätt att urskilja något av den omsvängningen i den domedagspredikan som Göran Persson höll och där han förordade en ordentlig konsumtionsstimulans i fortsättningen. Den privata konsumtionen är ju en nyckelfråga för takten i återhämtningen. Fortfarande finns det nedhållande faktorer, men det är alldeles tydligt att hushållen sedan denna höst ser mera positivt på framtiden. Fallet i tillgångspriserna har avstannat och på den finansiella sidan förbytts i en kraftig uppgång. Skuldanpassningen är i stort sett genomförd, kapitalkostnaderna är, som jag nämnde, lägre än på länge, och ersättningsbehoven vad beträffar bostäder, bilar m.m. är eftersatta sedan några år tillbaka. När det står klart att priserna inte blir lägre än för närvarande, kan omslaget i köpbeteende mycket väl bli kraftigare än vad som allmänt antas. Det här har jag framfört tidigare. De senaste siffrorna bestyrker det. Vad det nu närmast gäller är att förebygga att uppdämda konsumtions- och anskaffningsbehov urartar i en allmän köpfest. Det är angeläget att hushållssparandet ligger kvar på en god nivå. Den kraftiga förbättring som skett under senare år har inte mer än fört upp Sverige till industriländernas genomsnittsnivå och kan från den synpunkten inte betecknas som ett problem. Mera onormal och oroande är näringslivets ovilja att fullt ut omsätta det goda privata sparandet i investeringar. Men restriktionerna är här inte så mycket ekonomiska som psykologiska. Ändrade avskrivningsregler kan inte förutses ge så stor effekt. Så snart det blir klart att Sverige blir medlem i EG och att de förbättringar i näringslivets villkor som regeringen genomdrivit kommer att kvarstå, blir det också fart på investeringsviljan. Sådan klarhet skulle också betyda mycket för att avhjälpa de två stora kvarstående problem som präglar svensk ekonomi: arbetslösheten naturligtvis och det offentliga upplåningsbehovet. Det program som nyligen antagits inom EG med utgångspunkt i kommissionens vitbok om tillväxt och sysselsättning har många drag gemensamt med den aktiva arbetsmarknadspolitik som regeringen driver. Det hade också Göran Persson noterat. Tanken på investeringar i infrastruktur är inte heller ny här hemma. Med hänsyn till förutsättningarna i övrigt inom byggsektorn är det angeläget att sådana projekt som Öresundsbron och Dennispaketet snarast kommer till praktiskt utförande. Och rimligen kommer den uppgörelse som är på väg att nås i GATT-förhandlingarna att få en starkt positiv effekt på världshandeln, vilket med hänsyn till den goda konkurrenskraft Sverige nu har bör ge skjuts åt produktionen här hemma. Och då blir det flera nya och riktiga jobb. Vad på oss själva ankommer i detta sammanhang är framför allt att avreglera arbetslivet. De beslut som kommer att fattas senare denna dag beträffande arbetsrätten är ett första begränsat -- men ändå viktigt -- steg i den riktningen. Den inledda omläggningen av arbetslöshetsförsäkringen mot ett allmänt avgiftsfinansierat grundskydd vid inkomstbortfall fungerar på samma sätt. En smolk i glädjebägaren är att stöd för denna förändring har kunnat vinnas endast till priset av att den lägsta ersättningsnivån har höjts så mycket att den kommer att utgöra det slags minimilönenivå som i andra länder fungerar som ett hinder för oerfaren arbetskraft att vinna inträde på arbetsmarknaden. Det andra stora kvarstående problemet är alltså det offentliga upplåningsbehovet. Det stora underskottet i statens budget verkar på många olika sätt dämpande på den ekonomiska aktiviteten. Hushållen är medvetna om att dessa åtaganden på ett eller annat vis måste betalas i framtiden. Ekonomiska beslutsfattare ser sambandet med den oväntat stora försvagning som kronan har undergått, vilket i sig skapar en betydande inflationsrisk när återhämtningen kommer i gång. Att i detta läge, när det offentliga upplåningsbehovet redan avsevärt överstiger 200 miljarder kronor, ytterligare vilja stimulera efterfrågan genom budgetförsvagande åtgärder är helt enkelt oansvarigt. Den kortsiktiga ekonomiska politik som oppositionen med varierande detaljutformning förordar skulle ofelbart höja inflationsförväntningarna och driva upp räntenivån. Ökat statligt upplåningsbehov och högre räntor tränger undan produktiva investeringar och förhindrar därmed tillkomsten av de nya jobb man säger sig eftersträva. Det är just av dessa skäl som det är så viktigt att genomföra regeringens av riksdagen i våras antagna saneringsprogram. Mot bakgrund av oppositionens partimotioner och senare voteringsläget i utskottet såg det ett tag mycket hotfullt ut för detta programs och därmed regeringens fortbestånd. Det förelåg en akut risk för en budgetförsvagning nästa år med ca 20 miljarder kronor. Nu har denna risk reducerats till någonstans mellan 1 och 1,5 miljarder. Jag föredrar att fortfarande betrakta det som en risk i hopp om att voteringsutgången skall bli mera gynnsam. Men redan denna förändring är illa nog. Framför allt är det ingen bra signal till de ekonomiska beslutsfattarna om hur vi politiker förmår leva upp till kravet på trovärdighet i det nödvändiga strukturella förändrings- och förnyelsearbetet. Herr talman! Om nio månader är det val. Det är lätt att denna stora händelse förblindar. Men det finns ett långt liv därefter. Det viktigaste är nu att inte förivra sig i den ekonomiska politiken. Det är ett klassiskt fel att sätta in stimulansåtgärder så sent att de bara förstärker den uppgång som ändå är på väg och därmed orsakar flaskhalsproblem och överhettningstendenser. Efter det att skattesidan nu i huvudsak är färdigstrukturerad, gäller det att ta itu med utgiftsbilden, särskilt de stora transfereringssystemen. Under våren kommer därför reformarbetet att fortsätta inom arbetslöshetsförsäkringen och familjepolitiken. Önskvärt är också att det kan skapas klarhet i pensionsfrågan före valet. Men överlägset mest betydelsefullt är att slutföra projektet att på medlemsbasis föra in Sverige i det europeiska samarbetet. Kan vi sedan undanröja oron för s.k. återställare på bl.a. kapitalbeskattningens och arbetsrättens områden efter valet, har vi också med sikte på tillväxt och välfärd förbättrat de institutionella förutsättningar som det enligt årets nobelpristagare North och Fogel är politikernas viktigaste uppgift att vårda. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till hemställan i finansutskottets betänkande nr 1. 0245320188502 N 2010-01-01 00:00:00 248815 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf23