2349310 GH0944 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december 1993/94 44 1993-12-15 00:00:00 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. F5EDFDDC-CCDD-4EBF-913C-14BB352AAAEF 157 MARIANNE ANDERSSON (c) c Herr talman! Det var ganska beklämmande att höra Johnny Ahlqvist och Ingela Thalén påstå att ingenting görs i arbetsmarknadspolitiken. Johnny Ahlqvist sade att vi slänger ut nya grupper i arbetslöshet -- som om t.ex. regeringen hade bestämt sig för det. Arbetslösheten har helt andra orsaker. Tvärtom är det så, som Börje Hörnlund och flera andra här förut har sagt, att det aldrig tidigare har gjorts så här mycket när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Mycket mer har gjorts än vad AMS för ett par år sedan över huvud taget trodde var praktiskt genomförbart. Att det nu finns en viss tröghet är naturligtvis beklagligt. Den höga nivån har ju funnits under en lång tid, och självklart medför den påfrestningar. Socialdemokraterna efterlyser riktiga jobb -- det gör vi också. Det är ju det som regeringens politik syftar till. Därför genomför vi förändringar och förbättringar för företagandet och för småföretagen. Det är i företagen som de nya jobben finns. Det är alltså företagen som kan ge jobb. Vi politiker kan bara ge vissa förutsättningar. Vi kan inte här i kammaren besluta om 600 000 nya jobb. Det kan varken Socialdemokraterna eller vi göra. Om vi kunde skulle vi naturligtvis göra det. Men det är, som sagt, i företagen som jobben finns. Vi måste ha ett företagsklimat som ger oss investeringar i Sverige -- detta för att undvika att investeringarna flyttas från landet, som skedde på 80-talet. Det var en stor olycka då, och den lider vi av nu. Var finns då framtidens jobb? Enligt Centerns uppfattning, och den uppfattningen delas av många, finns de i mycket stor utsträckning i kretsloppssamhället, i de små företagen, i kvinnornas företagande, inom tjänstesektorn och i den nya tekniken. Det gäller bl.a. miljövänliga produkter, metoder och system. Det gäller också miljövänlig energiproduktion. Det finns faktiskt en rad ljuspunkter, som flera här har pekat på. Men vi vet också att detta inte omedelbart leder till en kraftigt minskad arbetslöshet. Jag kan inte låta bli att rapportera om ett par telefonsamtal som jag hade under middagsuppehållet i kväll. Det är inte så att jag ringt upp och frågat hur det ligger till med nya jobb i en viss kommun, utan jag hade ett samtal med en man från Ale kommun. Han sade: Jag förstår inte det här. Nu är det fart på försäljningen av villor. Det går bättre att sälja fastigheter. Bilförsäljningen ökar. Vi hade för en kort tid sedan 50 tomma lägenheter. Nu är antalet tomma lägenheter nere i 20. Tudor i Nol nyanställer 20 personer. EKA i Bohus bygger ut kraftigt. Jag talade också med en person från Vänersborg. Ni vet ju hur det är med Teli och vilka bekymmer man haft och har. Men där känner man också optimism. Ericsson lägger ju ut beställningar. Det här är bara ett par exempel, men det är viktigt att peka på dem. Just nu befinner vi oss faktiskt i ett uppgångsskede. Då är arbetsmarknadspolitiken oerhört viktig. Inriktningen måste vara att arbetslinjen upprätthålls så långt som det någonsin är möjligt. Det gäller också att underlätta för anställningar. Vi har diskuterat sådant tidigare i dag och kommer att fortsätta den diskussionen i kväll. Vidare gäller det att undvika att det blir en stor grupp som aldrig får riktiga jobb. Alla förslag som vi behandlar i dag syftar till att undvika att så sker. Vi är alldeles överens om de allvarliga sociala konsekvenserna av arbetslösheten, särskilt när det gäller ungdomar och långtidsarbetslösa. Det är synd om människorna. Jag har förståelse för att människor är oroliga. Jag har också förståelse för de människor som demonstrerade i dag. Men det är ännu mer synd om människorna när de utsätts för en propaganda som får dem att tro att det är värre än det i verkligheten är. Här handlar det om ett ganska stort ansvar. I och med den stora volymen i detta sammanhang krävs det nya grepp för att få upp volymerna när det gäller åtgärder. De vanliga åtgärderna går det inte att utöka i nämnvärd omfattning. Ungdomspraktik och ALU utgör de nya greppen. Utan dessa skulle volymerna aldrig ha kunnat nå upp till de nivåer som de faktiskt har kommit upp till. Kritiken beträffande undanträngningseffekter och konkurrenssnedvridning är självklart mycket viktig. Den måste tas på allvar. Ofta beror mindre lyckade projekt och anvisningar på bristande kunskaper och erfarenheter hos handläggarna. Detta är inte bra. De effekterna måste så att säga nedbringas. Samtidigt kan vi konstatera att de här åtgärderna totalt sett har varit mycket lyckosamma. Många ungdomar har faktiskt fått jobb efter avslutad praktik. Jag vill fråga alla som kommer med kritik här: Vad skulle vi egentligen göra i stället? Vilka andra åtgärder hade varit utan negativa konsekvenser? Jag tror inte att det finns några sådana åtgärder. Och framför allt: Hur skulle vi på annat sätt kunna nå upp till de volymer som behövs? Vi har aldrig fått något egentligt svar. Det skulle inte gå med beredskapsarbeten. Det är jag alldeles övertygad om. Ta t.ex. Socialdemokraternas förslag om ännu kraftigare rekryteringsstöd. Det om något skulle snedvrida konkurrensen! De finansieringsavgifter som nu införs beträffande ungdomspraktiken är konstruerade så att det blir ett tryck på arbetsgivarna när det gäller att anställa. En andra period är möjlig med ökat finansieringsbidrag och mot löfte om anställning därefter. Vid sidan av ungdomsarbetslösheten är långtidsarbetslösheten det största problemet. Trenden måste brytas, och det måste ske så kostnadseffektivt som möjligt. ALU tillkom just i det syftet. Genom ALU får de arbetslösa möjlighet att utföra uppgifter som annars inte skulle ha blivit utförda på grund av att det inte finns pengar till att anställa folk. Vissa uppgifter, t.ex. inom föreningslivet, har det varit ganska lätt att ordna. Men i takt med att de betas av uppstår krav på nya projekt. I propositionen visar man på en lång rad områden där ALU-projekt kan genomföras utan att konkurrensen störs. Däremot kan projekten bidra till utveckling och jobb i framtiden. Jag skall bara nämna miljöområdet, natur- och kulturmiljöprojekt och, inte minst, stödprojekt i Östersjöområdet som har visat sig vara mycket lyckosamma och intressanta. Det gäller också produktutveckling. Det här är bara några exempel. Vi vet att det ute i landet finns en mängd idéer och en hel del kreativitet. Det är viktigt att ta vara på sådana här idér och att sprida och utveckla dem. Vidare gäller det att ta fram nya idéer och att se till att idéerna inte stör konkurrensen. Därför inrättas nu en ALU-delegation som skall ha i uppgift att samla ihop material, att identifiera och utveckla nya möjligheter och att medverka till oponionsbildning, information, utvärdering och erfarenhetsutbyte. Detta är bra. Nu blir det också möjligt för dem som deltar i ALU- projekt och som har långa resvägar att få reseersättning. Medlen till kringkostnader ökar också till 325 miljoner kronor. Därmed ökar möjligheterna att få fler bra ALU-projekt, inte minst på miljöområdet. Så till det generella anställningsstödet, GAS, som är ytterligare ett led i ansträngningarna att stimulera företagen till anställningar och till att minska det stora övertidsuttaget. Jag är glad över att vi i utskottet efter vissa förändringar och förtydliganden uppnått så pass stor enighet om detta. Detta har kunnat ske, trots att det inledningsvis fanns ett kompakt motstånd från alla utom Vänsterpartiet. Det är roligt att höra att Ingela Thalén nu har ändrat sig och välkomnar det här. Arne Jansson säger att problemet är just att anställningsstödet är generellt. Själv tycker jag att det är ganska bra att det är så, för då styr man inte. I stället är det företagen som nyanställer -- inte utan krav. Ingen får stöd utan att nyanställa. Det är det som är det viktiga här. Skulle man anställa någon som redan har ett jobb, blir ju den platsen ledig. På så sätt blir det en kedjereaktion. Således kan detta nog ge en hel del effekter vid den här tidpunkten, speciellt när det gäller det stora övertidsuttaget. Vi har gjort en del förändringar och åstadkommit en förenklad konstruktion när det gäller det sätt på vilket nedsättningen av arbetsgivaravgiften skall ske och när det gäller att anställningarna skall vara mer än sex månader för att undvika att säsongsarbeten får del av detta osv. Jag tycker alltså att det handlar om ett bra förslag och en bra åtgärd. Jag skall gå in litet grand på högskoleplatserna, som Johnny Ahlqvist pratade om. Vi kräver 5 500 nya platser. För oss som kommer ihåg 80-talet, när vi var många som förgäves kämpade under många år för att få en enda plats till i högskolan, är det ganska intressant att höra socialdemokraternas missnöje när antalet högskoleplatser har ökat med 50 % under mycket kort tid. Vi delar alla den uppfattningen att det är viktigt med utbildning och kompetenshöjning. Vi behöver fler platser i högskolan. Men det gäller kanske att gå fram i den takt som högskolorna har resurser för när det gäller att ta emot studenter, så att utbildningens kvalitet kan säkras. Man visar på hur många det är som söker till högskolan. De siffrorna är inte riktigt sanna. Det finns faktiskt många kurser i dag som inte har fullt antal studenter. Människor söker till flera olika högskolor samtidigt, så siffrorna som anger antalet sökande får man nog ta med en ganska stor nypa salt, tror jag. Därför vill vi avvakta litet. Jag skulle tro att det till hösten går att ta in fler på högskolorna igen. Då kommer vi säkert att göra det också. Johnny Ahlqvist hade några frågor till mig, bl.a. om utbildningsbidragen. Jag kan erkänna att jag tycker att det är en svår fråga. Men vi skall inte glömma bort -- och det måste vi tala om för människor -- att det är en förmån att få en utbildning. Det är inte något man genomgår bara för sin försörjnings skull. Man gör det för att öka sin kompetens och sina möjligheter senare i livet. De allra flesta människor som studerar får faktiskt finansiera sina studier på annat sätt. En av orsakerna till att utbildningsbidragen infördes var att människor i samma grupper har mycket olika ekonomiska förutsättningar. Det finns också möjlighet att låna upp till nivån 80 %. Det kan vara ett problem i en tid när arbetslösheten är stor. Jag erkänner det. Men det är faktiskt en förmån att få studera, och jag tycker att detta ändå är acceptabelt. När det gäller stimulans för byggandet finns det i betänkandet ett förslag om stimulansbidrag på 600 miljoner för reparationer och underhåll av vissa kommunala fastigheter och äldreboende. Det ger faktiskt en hel del nya jobb inom byggnadssektorn också. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 248949 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf157