<anforande>
<dok_hangar_id>2349310</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E2529541-58C3-4482-B098-32AB8E9425D7</anforande_id>
<anforande_nummer>145</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister BÖRJE HÖRNLUND (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Angående siffran 14 miljarder, eller
rättare sagt t.o.m. 14,1 miljarder, misstänker jag att
jag inte sade att det var fråga om årseffekt.

De två åtgärder som Socialdemokraterna och LO
talar mest illa om i dag, ungdomspraktik och
arbetslivsutveckling, ger fler jobb efter avslutad
åtgärd än beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning. Enligt den senaste
mätning som gjorts på tremånadersbasis ger de
minst 50 % fler arbeten än andra åtgärder. Det är
egentligen inte så konstigt. Man kommer till en
arbetsplats, får visa upp sig, man är duktig, man får
arbete.

När det är begränsade ramar är det väsentligt att få
så många som möjligt i åtgärder. När man har
västvärldens högsta budgetunderskott och
dessutom lånar det mesta till a-kassa och
lönegarantifond är det viktigt att vara litet aktsam
om statens finanser. Det är de kommande
generationerna som annars får äta upp det. De får
ändå tillräckligt att bära.
</anforandetext>
<intressent_id>0525479453308</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248937</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf145</protokoll_url_www>
</anforande>
