2349310 GH0944 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:44 Onsdagen den 15 december 1993/94 44 1993-12-15 00:00:00 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. CB8F62CF-757A-47D6-B88B-D6B241593DCB 132 ARNE JANSSON (nyd) nyd Herr talman! Jag vill först yrka bifall till våra reservationer nr 10 och 12. Det är med blandade känslor som jag yttrar mig i detta ärende. En summering av betänkandet ger vid handen att man, i motsats till Ny demokratis strävan att skapa förutsättningar för verkliga jobb, försöker öka sysselsättningstillfällena -- vara vad det vara månde -- för att statistikmässigt uppvisa ett bättre förhållande på arbetsmarknaden inför kommande val. Jag tror att det var professor Ulf af Trolle som sade: ''Statistik är som en BH. Den framhäver det intressanta men döljer det väsentliga.'' Ungdomsarbetslösheten är skrämmande. Flera årskullar går utan jobb. Alla krafter måste sättas in för att vrida utvecklingen i rätt riktning för våra unga. Det är bra att företagen nu får bidra till finansieringen av ungdomspraktiken. Bidraget kunde ha varit annorlunda och konstruerat på ett mer ändamålsenligt sätt. Förslaget om ett modifierat system med ungdomspraktik är även i andra delar icke invändningsfritt. En modell som vi under förhandlingsomgångarna framfört går ut på följande. Den som har haft en ungdomspraktikant under sex månader med finansieringsbidrag och fortsätter en andra period, skulle kunna få restitution på den avgift som erlagts den första perioden. Efter en andra period skulle restitutionen, dvs. återbetalningen, kunna ske av det under denna period erlagda bidraget, om praktikanordnaren då tillsvidareanställer den unge. På så sätt kunde man möjligen avvara såväl rekryteringsstöd som GAS för unga människor. Genom att anpassa ett rekryteringsstöd kan detta system även omfatta dem som fyllt 25 år. Det föreslagna systemet visade sig naturligtvis vara för enkelt, för effektivt, för lätt att administrera, svårare att missbruka samt ha en alltför stor morotseffekt. Ungdomarna skulle därtill plötsligt få ett helt annat ''egenvärde'' samt en betydligt större möjlighet till en anställning än enbart en sysselsättning. Vid förda förhandlingar i detta ärende lovade emellertid regeringsföreträdare att ta in första delen av vårt förslag. Vi konstaterar kallt att denna överenskommelse har brutits. Det finns inte med i betänkandet. Allt slags morotseffekt för företagarna är alltså nu borta. I nuvarande läge, och då en sådan modell kanske behöver studeras ytterligare, har jag emellertid ansett att jag bör biträda den utformning av förslaget om ungdomspraktik som regeringen nu har lagt fram, eftersom syftet trots allt är att få ut unga människor på arbetsmarknaden efter fullgjord praktik. Vi återkommer inom en månad i ärendet om finansieringsmodellen, nu i form av en motion, som vi räknar med skall snabbehandlas. Vidare anser vi att ungdomar som fått en praktikplats före 25-årsdagen bör få fortsätta den utlovade praktiktiden, även om 25-årsdagen inträffar under denna period. Enligt regeringen och utskottet skall bl.a. ungdomar med utländskt medborgarskap prioriteras. Av rapporter från Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Statens invandrarverk samt invandrarförvaltningar framgår att många utlänningar utestängs från arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper i det svenska språket. Detta i sin tur beror på att ansvariga politiker -- i motsats till politiker i andra länder -- inte ställer några som helst krav på kompetens i det svenska språket. Detta visas bl.a. av ett i riksdagen antaget utskottsbetänkande, SfU1, i vilket ansvariga rikspolitiker fortfarande inte är beredda att ställa några krav på kompetens i svenska, varför en av de större spärrarna till arbetsmarknaden fortfarande kvarstår. Att en grupp utan nödvändiga språkkunskaper skall prioriteras vid användningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen är uppseendeväckande och på förhand dömt att misslyckas. Glädjande kan vi konstatera att utskottet anser att vår skrivning beträffande praktiktiden under ferietid är så nära regeringens uppfattning att den inte bör föranleda någon åtgärd. Vi kan notera att akademikerna nu -- enligt vårt förslag -- även har möjlighet att utnyttja ungdomspraktikplatserna. Mer eller mindre mot vår vilja har vi gått med på ALU. ALU var av regeringen avsedd som en sistahandsåtgärd inom a-kasseperioden, sedermera även KAS. I stället är det så att ALU ofta -- alltför ofta -- används som en förstahandsåtgärd vid arbetslöshet. Inom detta område har påtagliga undanträngningseffekter på arbetsmarknaden uppdagats, vilket även noterats av regeringen. Utskottet har även påtalat detta i sin skrivning på ett uppmärksammande sätt, varför jag förmodar att tillsynsmyndigheterna noga noterar detta. Den partiska uppföljningen, som TEMO redogjort för, kan jag dock inte acceptera. En utredning skall vara opartisk och inte belysa ALU från ett enda håll. Med tanke på att ''lill-AMS'' nu inrättas, dvs. ALU- delegationen, samt de möjligheter den har att påverka utvecklingen av ALU i nydemokratisk riktning, kommer vi enträget och noga att hålla oss informerade. Vi hoppas att den parlamentariskt tillsatta kommittén, som skall utvärdera alla arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- där även ALU ingår -- skall påvisa att vi hade fel. Indikationer tyder tyvärr på att vi även här kommer att få rätt. Efter en nästintill mördande kritik, inte minst från Lagrådet och socialförsäkringsutskottet, lyckades borgarna träffa en överenskommelse med Socialdemokraterna och på några dagar skriva ''välgenomtänkta'' lagar gällande GAS. Vi kan bara konstatera att vi, trots det helrenoverade förslaget, fortfarande har rätt i vår kritik: -- GAS leder till minskade kostnader för företag som ändå är framgångsrika och skall nyanställa. -- GAS får även företag som nyanställer på grund av ökad orderingång. -- GAS är en statlig gåva -- utan urskillning -- till näringslivet. -- GAS kan lätt missbrukas. Ett framgångsrikt företag kan t.ex. knycka kvalificerad arbetskraft från ett företag som går knackigt och dessutom betala mindre för honom eller henne. Skulle det ''knackiga företaget'' ersättningsanställa blir det ingen rabatt på socialavgifterna. -- GAS har ingen inriktning mot unga arbetssökande. Det sägs inget om några åldersgränser. -- GAS ställer inte heller några krav på att man måste vara arbetslös. -- GAS definierar inte vad verksamhet, verksamhetsgren eller intressegemenskap innebär. Det är återigen lätt att missbruka. -- GAS kan även lätt missbrukas av företag som snabbt omsätter personal. Spärregeln hinner aldrig slå till. Den nya GAS-lagen är ett teoretiskt hastverk och har ingen förankring i verkligheten. Den är ihålig och uppmuntrar snarare till missbruk än till stimulering. Vi inom Ny demokrati har den uppfattningen att det starkt kan ifrågasättas om regeringens syfte med att införa ett generellt anställningsstöd verkligen kan nås. Regeringen säger nämligen att den vill uppmuntra till tidigareläggning av anställningar och att den vill ersätta övertidsarbete med vanliga arbeten. Om förslaget genomförs kommer det sannolikt att leda till en konkurrenssnedvridning och skapa olika förutsättningar för marknadens företag. Ungdomar måste enligt vår mening prioriteras och ges en rimlig chans att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Som jag tidigare framfört, saknar förslaget inriktning mot de unga arbetssökande -- de som inget hellre vill än att få ett arbete. I vår motion om inriktningen av den ekonomiska politiken har vi lämnat förslag som på ett rättvist och effektivt sätt leder till att fler, särskilt ungdomar, får arbete. De nya jobben skapas inte i etablissemanget, utan i de nya företagen. Det är kanske inte i första hand fler anställda Sverige behöver, utan fler entreprenörer och företagare. Nuvarande konstruktion av GAS måste avstyrkas. Det har vi gjort i vår reservation. Vissa små glädjeämnen finns dock i betänkandet. Ett av dessa är att utskottet på initiativ av Ny demokrati gör ett tillkännagivande till regeringen att låta de vuxenstuderande inom komvux och liknande som påbörjat sin utbildning före den 1 juli få fortsätta samt avsluta sin utbildning under våren 1994 på samma bidragsnivå som de gått in på. Herr talman! Vissa avsnitt i betänkandet, som de som gäller lärlingar och ROT, kommer Robert Jousma och Peter Kling att ta upp i sina anföranden. 0637482737005 N 2010-01-01 00:00:00 248924 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0944/#anf132