2349309 GH0943 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december 1993/94 43 1993-12-14 00:00:00 Ny läroplan för grundskolan m.m. C4F03260-173A-4317-8A1C-CF8FC64F1E3A 89 HANS NYHAGE (m) m Herr talman! Givetvis är det också för mig angeläget att rikta ett varmt tack till samtliga på utbildningsutskottets kansli för det utomordentliga arbetet i samband med läroplansförslagen. Jag har redan tidigare uttalat ett tack vid ett utskottssammanträde. Jag gör det mer än gärna också här. Herr talman! Det ankommer på mig att föra utskottets talan i betygsfrågan. Innan jag gör detta vill jag ge några kommentarer rörande läroplansarbetet som helhet. De beslut som riksdagen i dag fattar kommer att vara av stor betydelse för vårt skolväsende och för skolarbetet under år framöver. Med dagens beslut skapas goda förutsättningar för att ytterligare utveckla vår svenska skola till Europas bästa, vilket är en ambitiös och nog så viktig och vällovlig målsättning. Med tillfredsställelse kan jag konstatera att det i utbildningsutskottet varit möjligt att i betydande omfattning uppnå samstämmighet bakom utformningen av läroplanen. I det sammanhanget vill jag gärna uttala den uppskattning jag känner av den öppenhet och strävan till samförstånd som präglat mycket av arbetet i utskottet. På en rad områden har vi skrivit oss samman för att ytterligare understryka och markera vad vi ansett vara väsentligt. Detta gäller t.ex. det internationella perspektivet, miljöfrågorna och skolans ansvar att med kraft motverka främlingsfientlighet och rasism, där vi gör tillkännagivanden. Det gäller också skolans åtgärder för elever med särskilda behov och ett klart positivt uttalande beträffande skolans kulturmål. Visst finns det ett antal reservationer fogade till betänkandet, men det stora flertalet av dem är antingen närmast en upprepning av vad som redan står i propositionen eller rena följdreservationer rörande precisering av timmar på det praktiskt-estetiska området. De reservationer som däremot verkligen anger en helt annan färdriktning än den som markeras i regeringens proposition är av ett begränsat antal. De lyser snarare med sin frånvaro. Dock framgår klart att Socialdemokraterna, till skillnad från regeringspartierna, vill att läroplanen skall vara styrande för såväl undervisningens uppläggning och organisation som skolans arbetsformer. De markerar därmed en bristande tilltro till skolpersonalens förmåga och kunnighet när det gäller att välja och utveckla arbetssätt och arbetsmetoder. Därmed har de också missat väsentligheter när det gäller intentionerna bakom och strävan till förnyelse och positiv kunskapsutveckling genom en ny och bättre läroplan och nya kursplaner. Tyvärr visar Socialdemokraterna här en konservativ blockering, som föga gagnar skolans utvecklingsarbete. I närmast alla avseenden och i allt väsentligt har alltså utskottet ställt sig bakom förslagen i regeringens proposition om en ny läroplan för grundskolan för vars utformning skolministern bär huvudansvaret. Herr talman! I viktiga avseenden anser jag att vi har misslyckats med att nå breda samförståndslösningar i utskottsarbetet, trots att vi verkligen gjorde betydande ansträngningar för att uppnå detta. Det gäller dels frågan om skolans värdegrund, dels betygsfrågan. I båda fallen hade det varit av betydande och bestående värde att manifestera enighet. Marianne Jönsson kommer senare att föra utskottets talan i frågan om skolans värdegrund. För egen del nöjer jag mig därför med att markera att jag anser att ett tungt ansvar åvilar dem som i slutskedet spräckte den gemensamma skrivningen, där vi uttalade att kristendomen har en särställning för att kunna ge grunden till förståelse för svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Vi markerade särskilt att kristen etik utgör en del av det nationella kulturarvet. Sammanfattningsvis anförde vi att det av läroplanstexten bör framgå tydligt att formuleringen om skolans värdegrund såsom förankrad i kristen etik och västerländsk humanism inte skall tolkas som att skolan skall överge sin tidigare hållning i livsåskådningsfrågor. Vi var överens om att ge regeringen till känna att skolan också i fortsättningen skall vara icke- konfessionell. Kan det verkligen råda någon tvekan om innebörden av detta, herr talman? Och likväl framtvingades en splittring av enigheten. Detta är beklagligt. Så till betygsfrågan. Frågan gäller i grunden skolans information till föräldrarna angående elevernas ställning kunskapsmässigt och socialt. Detta förutsätter ett nära och förtroendefullt samarbete mellan hem och skola med ömsesidigt utbyte rörande kunskaper, erfarenheter och kännedom om eleverna. Informationen från skolans sida kan ske på två sätt, dels genom muntliga kontakter, dels genom skriftliga meddelanden. Ett enhälligt utskott markerar vikten av den muntliga informationen och uttalar att denna skall ske i form av utvecklingssamtal, som är en utbyggnad av de nuvarande kvartssamtalen. Utvecklingssamtalen skall äga rum minst en gång per termin och är inte utbytbara. Samtalen skall ge föräldrarna en allsidig belysning av elevens situation och förhållanden på skolan. Den skriftliga informationen skall enligt utskottsmajoriteten utgå i form av nationellt reglerade betyg terminsvis fr.o.m. vårterminen i årskurs 7. Utomordentligt viktigt i detta sammanhang är att vi nu frångår det relativa betygssystemet med dess brister och inför ett mål- och kursrelaterat betygssystem. Bedömningen av elevernas kunskaper skall ske med utgångspunkt i kursplanernas mål. Betygen skall relateras till kursplanernas krav och de kunskapsnivåer som uppnås. Den skriftliga informationen skall vidare utgå i form av obligatoriska skriftliga meddelanden terminsvis fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 och skall därtill -- om målsman så begär -- kunna utgå redan fr.o.m. årskurs 1. Ansvaret för utformningen av de skriftliga meddelandena åvilar den lokala skolan och skall kunna ges i de former som föräldrar, elever och lärare anser bäst uppfyller kraven på information. Under slutet av det femte läsåret skall en nationellt utformad avstämning äga rum för att mäta om eleverna nått upp till de kunskapsmål som getts för denna årskurs. I de fall detta inte skett är kommunen skyldig att sätta in lämpliga stödåtgärder. Det är därför naturligt med en skriftlig resultatuppföljning till alla elver och målsmän i samband med denna avstämning. Lika naturligt är att skriftlig information därefter utgår terminsvis i enlighet med vad jag redan har nämnt. Genom denna kombination av utvecklingssamtal och skriftlig information skapas utomordentligt goda förutsättningar för att föräldrarna verkligen får den kunskap om sina barns skolsituation som det är skolans absoluta skyldighet att ge dem. I sammanhanget vill jag nogsamt markera att skolan faktiskt inte är till för lärarna utan för elverna och att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för sina barn. Helt avgörande i betygsfrågan är således elevernas och föräldrarnas rätt till betyg och skriftlig information och inte lärarnas eventuella vilja eller motvilja att utfärda dessa handlingar. Socialdemokraterna vill tyvärr inte medverka till att föräldrar och elever skall kunna erhålla denna grundliga information. De vill att betyg skall kunna sättas först i årskurs 8 och motsätter sig skriftlig information dessförinnan. De nonchalerar därmed den markanta uppslutning bakom betyg från föräldrarnas och elevernas sida som kommit till uttryck i en rad undersökningar. De omyndigförklarar lärarna när det gäller deras kompetens att ge skriftliga omdömen. Detta är djupt beklagligt, men är helt i överensstämmelse med partiets synsätt om central styrning på skolområdet. Detta står i klar motsats till att visa förtroende för och tilltro till dem som arbetar lokalt med frågorna och som har ansvaret för att skolan utvecklas på ett ansvarsfullt och positivt sätt till gagn för dem skolan angår, nämligen eleverna. Herr talman! Vi var mycket nära en brett förankrad uppgörelse även i betygsfrågan. Tyvärr sprack den på att socialdemokraterna inte ansåg sig kunna medverka till att det sattes på pränt -- det som de muntligt sagt sig förstå --, nämligen att den skriftliga informationen skulle kunna antaga betygsliknande former. Socialdemokraterna valde att reservera sig på sina motionsyrkanden, medan regeringspartierna vidhöll betydande delar av förslaget till uppgörelse, som vi kompletterar med att skriftlig information skall bli obligatorisk fr.o.m. vårterminen i årskurs 5. Vi anser att vi därmed har åstadkommit ett bra informations- och betygssystem. Jag vill verkligen uttrycka den förhoppningen att socialdemokraterna kommer till insikt om att hotet om att riva upp beslutet vid ett eventuellt regimskifte uteslutande är till skada för skolarbetet. Vad slutligen gäller antalet betygssteg finner utskottsmajoriteten inte minsta anledning föreligga att frångå vad som föreslagits i propositionen. Några sakskäl för att begränsa antalet steg ytterligare, vilket Socialdemokraterna yrkar, föreligger inte. Snarare torde skäl kunna åberopas för att man skall införa ännu fler betygssteg. Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till vad utskottet anfört. 053444143093 N 2010-01-01 00:00:00 248651 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf89