<anforande>
<dok_hangar_id>2349309</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0943</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>43</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Småföretagsutveckling </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B0026867-ABDC-4D6D-BACF-DC5B57DC03EB</anforande_id>
<anforande_nummer>23</anforande_nummer>
<talare>Näringsminister PER WESTERBERG (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det finns anledning att konstatera att
näringsklimatet i Sverige under en utomordentligt
lång tid steg för steg gått tillbaka. Den relativa
tillväxten har under den senaste tjugoårsperioden
hela tiden sjunkit i förhållande till övriga
västvärlden. Det sker nu en vändning.

Vi fick överta en finanskris som kanske var den
värsta Sverige genomlevt sedan 30-talet och en
industrikris som var fullt i klass med 30-talets. Den
krisen ändrar man inte på annat sätt än genom att
stärka villkoren för det svenska näringslivets sätt att
arbeta och konkurrera.

Det går inte att tro att det vore en lösning att öka
konsumtionen, låna mer pengar och driva ned
valutans värde ytterligare. Det var det man gjorde
under 20 år. Man drev Sverige att bli ett
låglöneland, i stället för att göra det till ett land som
satsar på investeringar i näringslivet, investeringar i
produktionen och investeringar i personalen. Detta
skulle ha stärkt Sveriges nationella
konkurrenskraft, och därmed skulle vi ha
konkurrerat med kompetent personal och nya
produkter.

Regeringen har därför valt att steg för steg på
område efter område försöka skapa de mest
konkurrenskraftiga reglerna för svensk produktion
och svenskt företagande. Därmed vill vi dra Sverige
ur det utomordentligt besvärliga läge som landet
befann sig i vid tiden för förra valet.

Vi ser nu att produktionen börjar stiga. Vi ser att
konkurskurvan viker och att näringslivet steg för
steg börjar dra iväg uppåt. Vi är på väg mot ett av
de största handelsöverskott per capita vi har haft i
Sverige.

Vi tacklar samtidigt hela tiden också allt som rör
ekobrottslighet beträffande företag. Vi reformerar
nu utvecklingsfondstrukturen för att göra den
vassare så att svenskt småföretagande kan stärkas.
Vi försöker skapa en företagarfolkrörelse med
decentraliserade beslutsfattanden bland lokala
företagare och politiker. Besluten skall inte fattas
av enbart politiker, vilket är fallet i dag. Vi
effektiviserar Lånefonden och skapar en
riskkapitalstruktur som kanske gör att någon
miljard kronor investeras i mindre och medelstora
företag innevarande år. Vi skapar ett bra klimat
kring universitet och högskolor med hjälp av
teknikbrostiftelser som skall gifta samman
entreprenörer med ny vetenskap, nya produkter
och nya rön. Det skulle kunna dra Sverige ur
nuvarande problem. Vi eftersträvar nya produkter
som orkar bära ett bra löneläge.

Jag vill inte ha ett land där man tror att man kan
driva företag utan företagare. Jag vill ha ett land
där företagarklimatet är bra och där vi konkurrerar
med avancerade produkter och kompetent
personal. Jag vill inte att Sverige blir ett
låglöneland. Det är därför vi måste investera i
produktionen, i företagen, i framtiden.
</anforandetext>
<intressent_id>031005479013</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248585</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf23</protokoll_url_www>
</anforande>
