2349309 GH0943 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december 1993/94 43 1993-12-14 00:00:00 Småföretagsutveckling B158653D-EB93-446F-8EF3-A1AF549ED1E6 21 Näringsminister PER WESTERBERG (m) m Fru talman! Den första proposition som Näringsdepartementet lade fram hösten 1991 var ett handlingsprogram på småföretagarområdet för att stärka svenskt småföretagande. Sverige har under lång tid haft västvärldens kanske hårdaste beskattning av mindre och medelstora företag. Det hade år 1991 lett fram till att vi hade i förhållande till vår befolkning endast en tredjedel så många sysselsatta i företag med under 100 anställda som genomsnittligt i övriga västvärlden. Sedan dess har vi radikalt förändrat småföretagarklimatet. Vi har tagit bort förmögenhetsskatten på arbetande kapital i småföretagen. Vi har gjort bolagsbeskattningen till den mest konkurrenskraftiga i OECD-området. Vi är på väg att reformera reglerna när det gäller kvittningsrätt vid nystart av företag och beskattning av handelsbolag. Vi håller på att förändra reglerna för riskkapitalets beskattning i mindre och medelstora företag. Det bör kunna leda till att andelen ägarkapital i mindre och medelstora företag kan komma att närma sig det som gäller ute i övriga Europa. I dag är andelen ägarkapital i genomsnitt ungefär hälften så stort som i övriga västvärlden. Det har gjort de mindre och medelstora företagen mer sårbara, och de har haft svårare att klara stora påfrestningar i samband med lågkonjunkturer. Vi har genomfört betydande avregleringar. Vi har konkurrensutsatt nya marknader, och vi har återupprättat företagaren som en person som har förmåga och möjlighet att bidra mycket aktivt till att föra Sverige ut ur nuvarande ekonomiska problem. Det går inte att ha företag utan företagare. Beskattar man sönder företagaren förstör man också i praktiken småföretagarklimatet i Sverige. En av de största saker som har gjorts under de gångna två åren är just att förbättra småföretagarklimatet. Vi har även introducerat en riskkapitalstruktur via medel från löntagarfonderna. Det har inrättas två stora portföljbolag med sex riskkapitalbolag med syfte att satsa på snabbväxande mindre och medelstora innovativa företag. Dessa företag har steg för steg kommit i gång och placerar nu pengar i den takt som var åsyftad. Alla kommer inte att få riskkapital från den riskkapitalstrukturen. Det har heller inte varit meningen. Riskkapitalet kommer de företag till del som har de största förutsättningarna att kunna växa och därmed skapa nya arbetstillfällen och nya produkter. Riskkapitalstrukturen är på väg att steg för steg lyckas föra ut riskkapital i det arbete det skall genomföra i småföretagarstrukturerna. Samtidigt är vi på väg att placera ägandet i dessa bolag på ett sätt som långsiktigt kommer att trygga deras verksamhet inriktad mot innovativa mindre och medelstora företag. De är redan i dag till dominerande delen ägda av privata personer. Men genom den proposition som näringsutskottets betänkande nr 11 behandlar kommer det långsiktiga ägandet att säkras och därmed även deras inriktning. Vi har även fördubblat Industri- och nyföretagarfonden och etablerat nyföretagarlån för s.k. fria uppfinnare eller fria företagare med snabbväxande produkter så att de kan finansiera sin verksamhet och därmed öka expansionskraften i det svenska näringslivet. Industri- och nyföretagarfonden samarbetar med utvecklingsfonderna, handelskammarsystemet, nyföretagarcentrum och banker runt om i landet som försöker ta fram attraktiva nya företag eller nya produkter som skall kunna få stöd och finansiering via Industri- och nyföretagarfonden. Fonden har på utomordentligt kort tid ökat sin långivning till denna typ av projekt på ett mycket föredömligt och snabbt sätt. Samtidigt har i mindre skala denna typ av lån även kunnat lämnas av utvecklingsfonderna. Förutom riskkapitalbolagsstrukturen och Industri- och nyföretagarfonden har vi också stärkt möjligheterna runt våra högskolor att kunna dra nytta av de nya idéer, nya produkter och nya forskningsresultat som kommer fram. Genom inrättandet av teknikbrostiftelserna skapar vi den bas som behövs för att gifta samman forskningen med företagare och entreprenörer och därmed kunna kommersialisera en del av de patent och uppfinningar som kommer fram och ta dem till vara i nya produkter, nya företag och nya arbetstillfällen i Sverige. I föreliggande proposition nr 40, som behandlas i näringsutskottets betänkande nr 11, utvärderas och föreslås förändringar i utvecklingsfondsstrukturen som ett ytterligare ben i förändringen och stärkandet av småföretagarklimatet i Sverige. Utvecklingsfonderna instiftades år 1978. Det är därför naturligt att ca 15 år efter deras start utvärdera dem för att kunna stärka deras konkurrenskraft och vässa dem efter dessa 15 års erfarenhet. I den nya stiftelselagen finns också ett mycket klart och entydigt krav på att det skulle vara bolag i stället för stiftelser i och med att de var anslagsfinasierade. Det finns ett statligt behov att kunna påverka utvecklingsfonder i en del län som tidvis fungerar mindre bra, medan utvecklingsfonder i andra har fungerat alldeles utomordentligt bra. Det finns också ett behov att stärka företagarinflytandet inom utvecklingsfondsstrukturen. Det är av dessa skäl som vi skall bilda ett moderbolag, ett centralt utvecklingsbolag, som skall arbeta tillsammans med staten och företagarorganisationer. De skall sedan äga knapp majoritet i bolagen ute i länen. Därigenom stärker vi företagarinflytandet samt det lokala politikerinflytandet i respektive utvecklingsbolag. De får mer karaktär av företagarfolkrörelse och mindre karaktär av offentligföretagarrörelse. Jag tror att det har en starkt positiv effekt på företagarnas intresse för utvecklingsbolagen. Vi genomför också en centralisering av lånefonden. Då får vi möjligheter att se till att den kommer ut i arbete i form av lån till bolagen. Utvecklingsbolagen kommer i fortsättningen att ha ett lokalt beslutsfattande, men det utvecklingsbolag som inte har möjlighet att utnyttja hela sin lånefond kan låta en del av den utnyttjas av andra utvecklingsbolag och därmed skapa ytterligare hävstångseffekter genom ett bättre utnyttjande av de totala låneresurserna. Samtidigt stoppar vi under ett antal år indragningarna från utvecklingsfondernas lånekapacit eftersom det finns en fortsatt brist på riskvilligt kapital, i synnerhet till de mindre och medelstora företagen. I den här propositionen lägger vi också förslag om att fördela ut en del av ägandet i riskkapitalstrukturen, dvs. Atle och Bure. Vi placerar 10 % av aktieägandet där i Industri- och nyföretagarfonden. 10 % lägger vi i moderbolaget till utvecklingsbolagen. Ca 7 % kommer att hamna i teknikbrostiftelserna. Därigenom skapar vi en inbördes konkurrens mellan dessa om kapitalet i Atle och Bure och de sex riskkapitalbolagen. Ingen blir så stor i Atle och Bure att de kan ge order till dem, men de blir inte heller för små. De måste ha kontakter och därmed kontaktytor. De skapar därmed ett mötestorg som är formaliserat för spontana kontakter mellan utvecklingsbolagen, teknikbrostiftelserna, Industri- och nyföretagarfonden och riskkapitalstrukturen. Därigenom åstadkommer vi också att Atle och Bure får en långsiktig ägare som kommer att tillförsäkra dem möjligheten att jobba med mindre och medelstora företags riskkapitalförsörjning. Man får en långsiktighet i agerandet, i synnerhet med de rösträttsbegränsningar som gäller i dessa bolag. Därmed skapar vi genom en serie beslut en stark struktur som skall kunna stärka mindre och medelstora svenska företag. Jag vill samtidigt betona att detta är bidrag till lösningen. Grunden till varje effektivt starkt nyföretagande i mindre och medelstora företag är att näringsklimatet är förmånligt. Då har företagen själva förmåga att utvecklas och generera vinster som kan återinvesteras. Därmed stärks företagen. Totalt sett innebär detta närmast en mycket radikal förändring av småföretagarklimatet i Sverige. Jag vågar säga att vi är på väg att få ett av västvärldens mest konkurrenskraftiga småföretagarklimat. Förutom alla de förslag och förändringar som har gjorts kommer vi även i samband med budgetpropositionen att återkomma med ytterligare förslag om den s.k. innovationsprocessen med anledning av Bengt- Arne Vedins innovationsutredning. Jag tror att det finns ytterligare saker att göra i de tidiga utvecklingsskedena av nya produkter och nya företag. 031005479013 N 2010-01-01 00:00:00 248583 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf21