2349309 GH0943 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december 1993/94 43 1993-12-14 00:00:00 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m. 6B05AEEC-5BBD-48DD-8EF1-E77C9FA5A352 177 BIRGITTA CARLSSON (c) c Herr talman! I kväll diskuterar vi och i morgon skall vi besluta om en ny läroplan för gymnasieskolan. Ett gediget arbete från Läroplanskommitténs sida, en omfattande remissomgång och ett brett beredningsarbete ligger till grund för den proposition och det utskottsbetänkande vi har framför oss. De flesta med mig har säkerligen fått en hel del synpunkter och förslag från både aktiva inom skolan och från en hel del människor utanför. Detta understryker, tycker jag, den vikt och den betydelse man sätter på vår svenska skola. Det är ur denna diskussion, som varit värdefull och konstruktiv, som förslag och överväganden vuxit fram till en läroplan för den frivilliga skolan, dvs. gymnasieskolan som samlingsbegrepp, en läroplan för en ny tid, en tid som vi kallar framtiden. Slut är den tid då man trodde att det gick att kommendera fram en viss sorts utbildning och en viss sorts kunskap genom centralt fastställda former. I dag ställs utbildning och kompetensutveckling inför helt andra frågor än när riksdagen senast fattade beslut om läroplaner. Det har sagts, och det förtjänar att sägas igen, att vi lever i ett föränderligt samhälle. Det ställer naturligtvis stora krav, både på oss som politiker och på dem som verkar inom skolan. Centerns utbildningspolitik har alltid utgått ifrån decentralisering. Jag ser med tillförsikt an den framtid vi nu går till mötes. Med denna nya läroplan har vi tagit stora steg för decentralisering, där det aktiva, det professionella, ges ett betydligt större inflytande över hur man väljer att utforma undervisningen, vilket stoffurval man gör och vilka arbetsmetoder man använder. Det är min bestämda uppfattning att detta är ett av de viktigste besluten som vi fattar vad gäller den framtida skolans utformning. Det är i verklig mening en decentralisering och ett erkännande av dem som arbetar inom skolan. I denna föränderliga tid vet vi att elevernas behov, intressen och förutsättningar varierar. Med en mer kursutformad gymnasieskola får eleverna möjlighet att i större utsträckning välja den utbildningsväg som de bäst anser tillgodoser deras intressen och behov. En god och likvärdig utbildning för alla elever oavsett social, ekonomisk och geografisk bakgrund är för mig en hörnpelare i svenskt utbildningsväsende. Alltför ofta ställs detta som motsättning till decentralisering. Så är inte fallet, vilket propositionen och utbildningsutskottets betänkande med förträfflighet visar. Vi skall ange de mål och riktlinjer som vi ställer för skolan. Hur man sedan fyller dessa ramar med innehåll är en bedömning som bäst görs lokalt i samspel mellan lärare, elever och avnämare. Jag vill understryka vikten i den utbildningsreform som vi nu genomför. Kunskap är inte något statiskt. Kunskap är inte heller något statiskt för den enskilde. Kunskap förändras och ombildas i allt högre takt i det som vi kallar kunskapssamhället. Nya rön och landvinningar inom vetenskapen kommer fram. Arbetsmetoder och arbetsorganisation förändras över tiden. Detta ställer naturligtvis nya krav. Här är goda baskunskaper av vikt för att den enskilde snabbt skall kunna ta åt sig och använda nya kunskaper i det praktiska arbetslivet. Men även för de elever som lämnar gymnasieskolan i dag och framöver finns det utmaningar som min generation inte ofta ställts inför. Det påstås i dag att vi i snitt byter arbete tre gånger under vår yrkesverksamma ålder. En utbildning är inte någonting som är fixt och färdigt när vi lämnar skolan. Allt pekar på att vi måste ha förmåga att inhämta och tillämpa nya kunskaper. Det kan bero på att man förändrar sina arbetsuppgifter eller att arbetsorganisationen förändras. Huvudsaken är att våra ungdomar har en grundläggande insikt och handlingsberedskap för nya utmaningar. Framtidens skola måste ha ett bildningsideal som inriktning, ett bildningstänkande som utgår från kunskap såsom kunskap att söka kunskap. Jag vill bara kort beröra några punkter där det känns viktigt att framhålla min och mitt partis åsikter. Jag upplever och uppskattar att man åtminstone vad gäller gymnasieskolan har kunnat fatta beslut i någorlunda stor enighet. För min del kan jag inte inse poängen med socialdemokraternas krav på skilda läroplaner. Jag kan inte förstå er argumentation. Självfallet behöver det vara gemensam värdegrund, övergripande mål och riktlinjer och en ansvarsfördelning för hela det frivilliga skolväsendet. Frågan om undervisningens uppläggning, tidsplanering och inlärningsmetoder kommer självfallet att variera mellan gymnasieutbildningen och komvux. Men detta är ju frågor som inte skall regleras centralt. Det ankomer, som jag nämnt tidigare, på dem som verkar i skolan. Kraven på att anpassa pedagogik och metodik till skilda elevgrupperns förutsättningar och efter deras behov kvarstår alltfort, vad jag kan se. Jag anser att utskottet klart har belyst detta och klart belyst vuxenundervisningens specifika former. För egen del vill jag framhålla och understryka den vikt och den betydelse som komvux har haft och kommer att ha i vårt skolväsende. Komvux fyller en viktig funktion för att ge människor en möjlighet att komplettera och uppdatera sina tidigare utbildningar. Komvux är en viktig utbildningsform, inte minst för att ge människor en andra chans. Vidare känns det oerhört lättande med det klargörande utskottet gör vad gäller studie- och yrkesvägledning i gymnasieskolan. Från Centern såg vi till att det finns en studie- och yrkesvägledarexamen. Vi framhåller alltfort de behov som finns, inte minst med tanke på de krav som en mer kursutformad gymnasieskola och en decentralisering av högskolan ställer. Det behövs kvalificerad personal inom detta område, en personalgrupp som med formell vägledning kan hjälpa elever att hitta rätt i sina utbildnings- och yrkesval. Till sist vill jag framhålla vikten av att vi i en läroplan betonar vårt kulturarv och våra grundläggande normer och värden. De etiska frågorna är och kommer att bli allt viktigare framöver. Medvetenheten och kunskapen om vårt kulturarv ger en trygghet och en identitet som är grundläggande för att förstå och leva sig in i andra människors och andra kulturers värderingar och kulturella mönster. Skolan har en viktig uppgift i att förklara våra normer och värderingar och om hur dessa har vuxit fram i vår kultur. Kristen etik och västerländsk humanism har en central plats i vår kultur och är centrala som den etiska kompass vi önskar ge den uppväxande generationen, dvs. vår framtid. Därför, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets hemställan i dess helhet. 0673622610409 N 2010-01-01 00:00:00 248739 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf177