<anforande>
<dok_hangar_id>2349309</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0943</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>43</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>82BD62B9-9DE3-43D5-86DF-ADFB50E7DE58</anforande_id>
<anforande_nummer>165</anforande_nummer>
<talare>INGER LUNDBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är bra att Ulf Melin talar så väl
om den treåriga gymnasieskolan; samma
gymnasieskola som han och moderata
samlingspartiet motarbetade för ett par år sedan.
Samma gymnasieskola som regeringen inte gav de
utvecklingsresurser man borde ha givit för något år
sedan. Men även en syndare kan bättra sig, och det
är bra att vi nu är eniga om att det är viktigt att alla
Sveriges ungdomar får chansen till den treåriga
gymnasieskolan.

Ulf Melin har hänvisat till Göran Persson när han
tycker att regeringens beslut är tokigt. Regeringens
beslut är tokigt oavsett vad Göran Persson gjorde
eller inte gjorde. Vad den socialdemokratiska
regeringen gjorde i sina direktiv i september 1991
var definitivt inte att beordra fram en uppstyckning
av den svenska gymnasieskolan i en mängd
småkurser. Det står i den skrivning som kommer
från den dåvarande regeringen: Indelning av kurser
i delkurser beslutas lokalt. Med den målstyrning
som skall prägla den reformerade utbildningen för
gymnasieskolan och komvux bör inte en central
indelning i delkurser styra undervisningens
organisation och uppläggning. I den mån
indelningen av kurser i delkurser utarbetas av
Skolverket skall dessa utgöra ett hjälpmedel för
lärarna i deras arbete med att konkretisera program
och kursmål till undervisningsmål. Delkurser får
därmed status som servicematerial med dagens
terminologi.

Det vi hittills har sett av kursindelning innebär ett
antal ganska stora kuser som väl står i linje med den
dåvarande regeringens direktiv, men också en
mängd småkurser som begränsar möjligheten till
helhetssyn och begränsar möjligheten till
flexibilitet. Ibland kan det med hänsyn till tillval
etc. -- det har vi markerat i vår motion -- vara
nödvändigt att göra den typen av kurser. Men viljan
till kursindelning har överstigit förnuftet och
innebär en allvarlig risk för centralstyrningen av
skolan.

Ulf Melin svarade inte på frågan om varför
gymnasieskolan skall ha så stelbenta
behörighetsregler. Varför skall det vara omöjligt
för en elev som inte har godkänt i ämnena
matematik, engelska och svenska att få tillträde till
ett nationellt program? Varför skall man bygga upp
trösklar när det inte är nödvändigt i varje enskilt
fall? Utredningen om snedrekrytering till högre
studier visar att ju fler trösklar och ju större
svårigheter man skapar för elevernas val desto
större är risken för snedrekrytering och desto större
är risken att ungdomarna inte utnyttjar den
kompetens de har.
</anforandetext>
<intressent_id>0512424416400</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248727</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf165</protokoll_url_www>
</anforande>
