2349309 GH0943 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:43 Tisdagen den 14 december 1993/94 43 1993-12-14 00:00:00 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m. 82BD62B9-9DE3-43D5-86DF-ADFB50E7DE58 165 INGER LUNDBERG (s) s Herr talman! Det är bra att Ulf Melin talar så väl om den treåriga gymnasieskolan; samma gymnasieskola som han och moderata samlingspartiet motarbetade för ett par år sedan. Samma gymnasieskola som regeringen inte gav de utvecklingsresurser man borde ha givit för något år sedan. Men även en syndare kan bättra sig, och det är bra att vi nu är eniga om att det är viktigt att alla Sveriges ungdomar får chansen till den treåriga gymnasieskolan. Ulf Melin har hänvisat till Göran Persson när han tycker att regeringens beslut är tokigt. Regeringens beslut är tokigt oavsett vad Göran Persson gjorde eller inte gjorde. Vad den socialdemokratiska regeringen gjorde i sina direktiv i september 1991 var definitivt inte att beordra fram en uppstyckning av den svenska gymnasieskolan i en mängd småkurser. Det står i den skrivning som kommer från den dåvarande regeringen: Indelning av kurser i delkurser beslutas lokalt. Med den målstyrning som skall prägla den reformerade utbildningen för gymnasieskolan och komvux bör inte en central indelning i delkurser styra undervisningens organisation och uppläggning. I den mån indelningen av kurser i delkurser utarbetas av Skolverket skall dessa utgöra ett hjälpmedel för lärarna i deras arbete med att konkretisera program och kursmål till undervisningsmål. Delkurser får därmed status som servicematerial med dagens terminologi. Det vi hittills har sett av kursindelning innebär ett antal ganska stora kuser som väl står i linje med den dåvarande regeringens direktiv, men också en mängd småkurser som begränsar möjligheten till helhetssyn och begränsar möjligheten till flexibilitet. Ibland kan det med hänsyn till tillval etc. -- det har vi markerat i vår motion -- vara nödvändigt att göra den typen av kurser. Men viljan till kursindelning har överstigit förnuftet och innebär en allvarlig risk för centralstyrningen av skolan. Ulf Melin svarade inte på frågan om varför gymnasieskolan skall ha så stelbenta behörighetsregler. Varför skall det vara omöjligt för en elev som inte har godkänt i ämnena matematik, engelska och svenska att få tillträde till ett nationellt program? Varför skall man bygga upp trösklar när det inte är nödvändigt i varje enskilt fall? Utredningen om snedrekrytering till högre studier visar att ju fler trösklar och ju större svårigheter man skapar för elevernas val desto större är risken för snedrekrytering och desto större är risken att ungdomarna inte utnyttjar den kompetens de har. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 248727 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0943/#anf165