<anforande>
<dok_hangar_id>2349307</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0941</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:41 Fredagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:52 om bostadspolitiken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>64B82D64-E26F-43A6-9831-F3A9E66799AB</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>AGNE HANSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag har endast rätt till den här
repliken. Jag skall kommentera ett par saker.

Det första jag vill beröra är behovet av bostäder i
framtiden. Jag tror att det är viktigt att man har en
tro om man sysslar med det här, och ger besked.
Det är viktigt hur man bedömer behovet eftersom
marknaden har intresse av på vilket sätt man skall
ställa in sig. Om man som Bo Lundgren inte vill ge
några besked, utan bara vill visa att vi skall bygga
det som marknadskonsumenterna vill ha, visar
marknaden nu att det skulle leda till att vi inte skall
bygga en enda bostad. Men det är inte självklart att
behovet är noll vid den tidpunkt då dessa bostäder
skulle stå färdiga.

Jag tycker att man kan kosta på sig att själv göra en
bedömning av om man tror att myndigheten som
har ansvar för området gör rätt. På den punkten
ligger jag möjligen närmare Oskar Lindkvist. Han
vågar göra en bedömning men han ger samtidigt
inte några som helst besked om hur man i så fall
skall nå målet.

Det andra jag vill beröra i den här debatten tycks
vara symbolfrågan för allting som har hänt på
bostadspolitikens område på mycket länge,
nämligen vad som har hänt med de 3 miljarderna
som vi nu har diskuterat i över ett år och som både
Lars Stjernkvist och Oskar Lindkvist tog fram. Jag
vill fånga vad det egentligen är som skiljer oss åt
och som är det centrala i den här debatten.
Socialdemokraterna säger fortfarande att de vill
spara de 3 miljarderna men inte nu utan först när
konjunkturen vänder uppåt.

Nu har vi lagt fram ett förslag och fattat ett beslut
som skall ligga fast. Vi har förändrat ambitionerna
och fördelat besparingarna på de tre åren och
lägger tyngdpunkten på besparingarna 1995 och
1996. Om ni socialdemokrater skall fullfölja vad ni
lovar, menar ni att ni inte ens tror på att
konjunkturen kommer att ha vänt 1996 och 1997?
Då tror ni inte själva på politiken som ni säger att
ni skall begära majoritet för och tror er få majoritet
för i nästa val. Det här är vad jag menade med mitt
inlägg. Det är viktigt att man garanterar
trovärdigheten mot marknaden. Då, mina herrar,
är det dags att samlas i måttfullhetens mittfåra för
byggandets och boendets bästa i framtiden.
</anforandetext>
<intressent_id>0274710563201</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248501</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0941/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
