2349307 GH0941 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:41 Fredagen den 10 december 1993/94 41 1993-12-10 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:52 om bostadspolitiken interpellationsdebatt D7C0B203-ABC7-4A70-B79B-BE9FFBAA96B0 24 AGNE HANSSON (c) c Fru talman! Jag ber om ursäkt om jag stör den politiska strategin och lägger mig i debatten mellan de två herrar som här försöker att framstå som representanter för två helt oförenliga bostadspolitiska linjer, som går åt rakt motsatta håll. Såvitt jag har förstått är skillnaden den att Oskar Lindkvist tycker om bostadspolitik och tycker att det är intressant och viktigt att tala om bostadspolitik, medan Bo Lundgren inte tycker om bostadspolitik utan hellre talar om någonting annat, som egentligen i botten också är bostadspolitik. Jag delar Lars Stjernkvists uppfattning att det egentligen är ganska ointressant att rota i historien för att se vem som har haft fel eller rätt. Skall vi få fart på byggandet måste vi diskutera åtgärder för framtiden, och det är framtiden som det nu gäller. För min del tycker jag att det finns anledning att vara orolig för den låga aktivitet som vi nu har på byggarbetsmarknaden. Dels har vi en fördjupad lågkonjunktur och en ökad arbetslöshet, dels sker det en utslagning av byggkapacitet, vilket kan göra att vi snabbt kommer att få en kostnadsexplosion i byggandet och i boendet, med kraftig inflation och stigande räntor när konjunkturen vänder, då vi snabbt behöver mer av både byggkapacitet och bostäder. Höga räntor och hög inflation är en döbelnsmedicin för all bostadspolitik, oavsett om den är moderat, socialdemokratisk eller centerpartistisk. Om vi utgår från att varje bostad har en livslängd om 200 år, kan vi se att det finns ett ständigt förnyelsebehov av ungefär 20 000 bostäder per år. Med hänsyn till andra faktorer tror jag att Bostadsverkets siffror beträffande genomsnittligt nybyggnadsbehov för återstoden av 90-talet ligger ganska rätt. Bostadsverket anger ett behov av 30 000--35 000 nya bostäder per år, och så mycket bygger vi inte just nu. Kostnader, variation, mångfald och konkurrens på byggmarknaden är avgörande faktorer för byggandet och för boendekostnaderna över huvud taget. Den omläggning av politiken som var nödvändig har nu lett till att byggkostnaderna har kunnat sänkas med ungefär 20 %. Räntan är den lägsta på 20 år, och för nästa år har regeringens politik bäddat för den lägsta hyreshöjningen på 25 år för de boende. Fördelningen över flera år av besparingarna i räntebidragen, sänkt fastighetsskatt på hyres- och bostadsrättshus och ett avskaffande av flyttskatten bidrar till att stabilisera fastighetsmarknaden och fastighetsvärdena, och det är bra för byggandets framtida finansiering. Men trots detta kommer byggandet inte i gång. En orsak till det är den svartmålning av det som händer inom bostadssektorn som oppositionen ägnar sig åt. Ibland undrar jag om Oskar Lindkvist vill ha i gång bostadsmarknaden och bostadsbyggandet igen. Socialdemokraterna har t.ex. svartmålat det bostadsfinansieringssystem för nybyggnation som vi har infört, så till den grad att inte ens byggbranschen själv har förstått att 1993 års regler är bättre och innehåller högre subventionsandel än det gamla systemet skulle ha gett, om det hade bibehållits. Jag tror också att marknaden är ganska trött på löften och allmän vältalighet om ökade subventioner, som man sedan inte kan leva upp till. Dessutom, Oskar Lindkvist, bäddar det för en svekdebatt som kan bli till mycket allvarlig skada för allmänhetens förtroende för det politiska system som vi har. Tyvärr har denna debatt hittills inte innehållit några konkreta besked om åtgärder. Jag skall gärna gå Lars Stjernkvist till mötes och peka på fyra åtgärder som jag och det parti som jag tillhör, Centerpartiet, ser som väsentliga i en politik för ett jämnare byggande för framtiden. För det första: Det är nödvändigt att skingra ovissheten om framtiden när det gäller statens ansvar för bostadsfinaniseringen. För det krävs ett beslut med en bred majoritet i riksdagen om vad som skall gälla beträffande räntebidragen i det befintliga beståndet. Det som nu har beslutats bör ligga fast. Ytterligare indragningar är inte aktuella. För det andra: Inför ett stopp i ''Danell-trappan'' i det nya systemet! För det tredje: Starta ett bosparsystem som stärker egenfinansieringen i byggandet och underlättar kreditgivningen. För det fjärde: Prioritera en tillfällig byggmomssänkning framför en generell tjänstemomssänkning. Fru talman! Det finns inget så skadligt för byggandet och framtidstron som när företrädare för två politiska åsiktsriktningar blåser upp sig likt tuppar i ett tjäderspel för att försöka framstå som diametrala motståndare, bara i syfte att gagna den egna saken, då skillnaden i praktiken är ganska liten. Det finns inte så många alternativa vägar framåt. 0274710563201 N 2010-01-01 00:00:00 248497 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0941/#anf24