2349306 GH0940 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:40 Torsdagen den 9 december 1993/94 40 1993-12-09 00:00:00 Strategi för biologisk mångfald 7C1FF3E0-C601-4121-844E-A2EF428AB4B9 22 MARGARETA WINBERG (s) s Fru talman! Jag vill börja med Nordens ark som Lennart Daléus nämnde. Det var väl betänkt av regeringen att ta upp frågan. Den har varit föremål för motioner från olika partier under väldigt många år. Vi har också i olika omgångar varit nere och tittat på Nordens ark. Om regeringen inte tagit upp det, hade den nog fått en liten bakläxa av kammaren. Det vore väldigt intressant om Lennart Daléus, som också är sakkunnig hos regeringen, kunde utveckla detta. Det står nämligen ingenting om vad det konkret innebär. Vilka pengar rör det sig om, och när kommer de? Lennart Daléus nämnde i sin inledning att det inte handlar enskilda växter och djur utan mer om vardagen. Det är precis vad vi har skrivit i vår första reservation. Vår kritik mot propositionen går ut på att det alltför mycket enligt vårt sätt att se handlar om enskilda arter och mindre om processer, livsstilar och hur vi t.ex. brukar jorden. Detta står att läsa på s. 52, tredje stycket, som jag inte tänker läsa upp, för det kan Lennart Daléus läsa själv. Lennart Daléus talar om hållbart brukande och om att varje sektor skall ta sitt ansvar. Det handlar om två sektorer. Sinnikka Bohlin skall för socialdemokraternas del senare tala om skogsbruket, som är den ena sektorn. Den andra sektorn är jordbruket. Vi tycker att regeringen inte är riktigt beredd att låta den näringen ta sitt ansvar. I propositionen handlar det om informationsinsatser riktade till jordbrukarna om den biologiska mångfalden, vilket också har blivit utskottsmajoritetens beslut. Under åren i opposition har vi försökt att vara pådrivande när det gäller de få styrmedel som ändå har funnits på jordbrukets område och som regeringen har valt att avskaffa. Jag tänker då naturligtvis på prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Förutom den här rådgivningen undrar jag hur Lennart Daléus vill medverka till att införa något styrmedel som skulle kunna gälla på jordbrukets område. Mycket av det som har hänt i fråga om utarmningen av floran och faunan har ju skett just på grund av de brukningsmetoder som har använts och som till stor del fortfarande används. Hur skall man komma bort ifrån dessa? Min tredje fråga handlar om pengar. Naturvårdsverket säger att kostnaden kommer att uppgå till i runda tal 500 miljoner. Var skall dessa pengar komma ifrån? Det är tydligen inte brukarna som skall betala, utan det blir vi skattebetalare som skall stå för kostnaden. Men på vilket sätt och i vilken takt? 0874604979107 N 2010-01-01 00:00:00 248396 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0940/#anf22