2349306 GH0940 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:40 Torsdagen den 9 december 1993/94 40 1993-12-09 00:00:00 Strategi för biologisk mångfald C199E922-247F-4439-A413-DD331807F131 20 JAN JENNEHAG (v) v Fru talman! I propositionen Strategi för biologisk mångfald och i utskottets betänkande understryker man att miljömål skall ha samma vikt och betydelse som skilda ekonomiska överväganden. Om detta råder total enighet. Det finns många områden inom politiken där man med ord kan markera att alla vill så väl. På Dagens Nyheters ledarsida står det i dag: '''Säkras, skyddas, värnas' -- orden är stiliga, men de är trots allt bara ord.'' Jag återkommer till Dagens Nyheter senare. Låt oss titta på ord och pengar. Det är oftast pengar det handlar om när principer och vackra ord skall översättas till handling. Det är naturligtvis alldeles utmärkt att Nordens Ark kommer att få ökade resurser. Det skulle, enligt min mening, också ha varit bra om vi hade fått ökade resurser att sprida orden, t.ex. en informationskampanj som gäller ekologiskt jordbruk. Ekonomiska och ekologiska skäl gör det omöjligt att ha annat än ett miljöanpassat produktionssätt för framtiden. Det gäller det som över huvud taget växer i svenskt jord- och skogsbruk. Vi vill ha en informationskampanj för både producenter och konsumenter om den biologiska mångfalden som klarlägger vilka förändringar det krävs för att skapa en produktion som inte hotar miljön. Utskottet anser att det nog är ganska bra som det är. Ett flertal organisationer -- Alternativodlarnas riksförbund, KRAV, Samodlarna Sverige och den s.k. 10 %-kampanjen -- har skrivit till Jordbruksdepartementet och begärt stöd till information om ekologisk odling. Det är ju bra. Utskottet säger att skrivelsen bereds i regeringskansliet. Fattas bara. Men vad är det som förbereds, är det ett avslag eller någonting annat? Om detta vet vi ingenting. Jag tycker alltså inte att bara för att en fråga bereds i regeringskansliet -- och vi inte har en aning om hur utslaget kommer att bli -- skulle det vara motiv för riksdagen att uttala sig. Jag yrkar bifall till min meningsyttring i detta stycke. Det finns flera aspekter på bevarandefrågorna. Om vi menar att vi också skall kunna utnyttja resurser som redan finns, tycker jag att vissa saker är förbisedda. De skulle möjligen mycket lätt kunna inventeras och förberedas för enkla och billiga åtgärder när det gäller biotopskyddet. Vägkantsrefuger, kraftledningsgator tycker jag är alldeles utmärkta exempel på enkla och självklara saker som man skulle kunna ta itu med omedelbart. Kraftledningsgator går kors och tvärs över landet, nord--sydriktning och öst--väst. De är utmärkta spridningsvägar för arter som annars skulle vara instängda, bilda små öar och på sikt kanske inte kunna fortleva. Om detta skrivs litet välvilligt i utskottets betänkande, dock föreslås ingen åtgärd för närvarande. Markavvattningen är en annan fråga där orden också kostar litet. Som Margareta Winberg sade i sitt anförande tycker socialdemokratin att ett generellt förbud i hela landet hade varit att föredra. Om det är att föredra, varför fullföljer man inte det då? Sällan har satsen ''Medan gräset gror, dör kon'' haft sådan giltighet, även om den i detta fall i första hand får överföras på växterna. Så länge vi inte har en fullständig inventering över landet, kommer naturligtvis den att bli mindre verkningsfull om vi samtidigt fortsätter att markavvattna. Den punkten i min meningsyttring yrkar jag också bifall till. För att återgå till Dagens Nyheter tycker jag att det som står på ledarsidan i dag i hög grad har tillämpning på det vi behandlar nu. Rubriken är Sista chansen för domänreservat. Regeringen har vältaligt formulerat att skydd vad gäller miljövård i skogen, samspelet mellan produktionen och naturintressena, är någonting som man i teorin kan begränsa, men vi måste också se till att det motsvaras av konkreta åtaganden. Skyddet är en angelägenhet för hela samhället. Kostnaden kan inte ensidigt bäras av skogsägaren eller skogsnäringen. De måste naturligtvis tåla vissa restriktioner, men det kan rimligen inte krävas av dem att de skall avstå från att bruka stora delar av sin mark. Om man vill ha åtgärder för väsentligt ökade ytor som undantas från aktivt skogsbruk, måste man nu se en chans att lösa detta genom att undanta ytterligare Domänskog från det nya bolaget. Reellt behöver det inte belasta samhällsekonomin. Det är möjligt att skogsaktiens värde sjunker något. Men den förlusten vägs för statens del på sikt upp av en långt större vinst i form av utebliven framtida ersättning för reservatsbildningar. Om vi nu skall tro på det som har sagts åtskilliga gånger i den här kammaren, att utökade reservatsbildningar är en nödvändighet. Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till meningsyttringen som gäller mom. 8 och 26. I allt väsentligt stöder jag också de socialdemokratiska reservationerna, naturligtvis med undantag för reservationen 8 som gäller Socialdemokraternas syn på markavvattning. Egentligen överensstämmer den med min uppfattning, men man fullföljer den tyvärr inte. 0509012622802 N 2010-01-01 00:00:00 248394 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0940/#anf20