2349270 GH094 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:4 Torsdagen den 7 oktober 1993/94 4 1993-10-07 00:00:00 Bordläggningsdebatt 9FCB5844-FCC2-417A-B9B4-8067F63AD622 34 Statsrådet BO LUNDGREN (m) m Herr talman! Jag tackar för erbjudandet om att få frågorna skriftligt. Utskriftskvaliteten var kanske inte den allra bästa. Därför försöker jag att göra en egen sammanfattning. Den sista frågan kommer jag naturligtvis inte att svara på. Jag vet inte heller om det går att ge något svar på den. Måhända får Ian Wachtmeister söka det svaret någon annanstans. När det gäller frågan om att sprida ägandet vid en privatisering av exempelvis Nordbanken kan jag säga att vi självfallet har ambitionen att ha såväl tillräckligt starka ägare för att få en stabilitet som en ägarspridning. Vi har fört en diskussion om kreditsystemet. Det är fel att, som Ian Wachtmeister, säga att det inte fungerar. Det finns brister i systemet. Men till följd av den överenskommelse som har träffats och de åtgärder som riksdagen har sanktionerat har vi lyckats få till stånd ett fungerande kreditsystem utan alltför negativa effekter av de problem som finns. Det är klart att de problem som vi har diskuterat finns. Det är antagligen det som Ian Wachtmeister menar. En sådan utveckling lägger givetvis hämsko på aktiviteten i banksektorn. Men det är någonting som kommer att revitaliseras och komma tillbaka. Ian Wachtmeister frågade om det har varit tillräckligt tuffa villkor för det stöd som har lämnats. Om vi tittar på stödet i fråga om totala åtaganden kan jag konstatera att 51,2 miljarder av 74 finns inom Nordbanken och numera dessutom inom Securum. Staten har ju nu sin s.k. ägarroll där, vilket underlättar hanteringen. Det visar också att det finns ett stort problem. I övrigt finns det 15 miljarder i form av garantier i Gota Bank. Där har ju staten ett ägande. På sparbankssidan finns det 8 miljarder. Detta är de åtaganden som finns i dagsläget. Principen är givetvis att man skall minimera kostnaderna. Det innebär att det är fråga om återvinning så långt som möjligt. Men i fråga om Gota Bank kommer det att bli definitiva kostnader. Det är svårt att säga hur stora de kommer att bli, innan de dåliga engagemangen har avvecklats. För Nordbanken blir det också en definitiv kostnad. Hur stor den blir får vi se när en privatisering av banken så småningom har genomförts. Då vet vi vilka intäkter som man har fått på det viset. I övrigt är vår avsikt att återvinna så mycket som det över huvud taget är möjligt. Det är grunden för de villkor som kommer att ställas, och det är också det som gäller för Bankstödsnämnden. Vår inställning till utländska ägare är generellt mycket positiv. Det skulle stärka och förbättra konkurrensen. Jag kommer inte att kunna säga någonting om slutnotan av den enkla anledningen att vi inte vet hur den ekonomiska utvecklingen påverkar den här situationen. Men det blir väsentligt mindre kostsamt för skattebetalarna än vad vi hade anledning att befara bara för ungefär ett halvår sedan. Jag är övertygad om att vi inom loppet av inte alltför många år kommer att ha en mycket effektiv och bra fungerande kreditmarknad i Sverige utan statliga ägarinslag. 0537484650407 N 2010-01-01 00:00:00 244643 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH094/#anf34