2349270 GH094 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:4 Torsdagen den 7 oktober 1993/94 4 1993-10-07 00:00:00 Bordläggningsdebatt 4549038A-7A91-487C-B632-C5777D96E749 26 Statsrådet BO LUNDGREN (m) m Herr talman! Det kan finnas anledning att kommentera en del av de frågeställningar som togs upp. En del kommer naturligtvis att kunna tas upp i samband med utskottsbehandlingen av skrivelsen. Vid det tillfället finns möjlighet att skaffa sig kompletterande information från exempelvis de myndigheter som är involverade. Rolf L Nilson tog upp problemet med räntemarginalen och tillgången till krediter. Detsamma gjorde Hans Gustafsson. Här har vi ett besvärligt dilemma. Det ju är en ganska naturlig, om än oönskad, följd av den ohämmade expansion på utlåningssidan som vi såg under slutet av 1980- talet, nämligen att pendeln tenderar att slå litet för långt åt andra hållet. Det är också omöjligt att reglera fram något i det här avseendet. Det enda man kan göra -- och som jag försöker göra så gott det nu går -- är att påminna om det i sig självklara att bankernas framtida intjäningsförmåga ligger i att kunna bevilja krediter på normala villkor, med en rejäl sund kreditprövning, som vare sig slår för långt åt ena eller andra hållet. Det är på det viset man skapar förutsättningar för sin egen lönsamhet och sin egen fortlevnad. Det är viktigt att detta tränger igenom. Men det finns naturligtvis i ett övergångsskede problem i det här avseendet. Jag tror att det finns anledning att se optimistiskt på situationen i och med att vi ser vissa ljusglimtar i ekonomin i sin helhet. Jag kan inte underlåta att nämna att jag hoppas att riksdagen prövar propositionen om företagsbeskattning i konstruktiv anda, när den kommer. Syftet med de förslag som läggs fram i den är just att försöka förbättra förutsättningarna för kapitalförsörjningen, i det här fallet egetkapitalförsörjningen. Det lägger också en bas för möjligheten att sedan komplettera. Utan att gå in närmare på vilka tekniker som kan väljas, konstaterar jag att just kapitalförsörjningsfrågorna är väldigt viktiga, speciellt i en uppgångsfas som vi redan skönjer i industrisektorn. Förhoppningsvis kommer denna uppgång även i andra sektorer i ekonomin. Det är även omöjligt att reglera fram förändringar när det gäller räntemarginalen. Den typen av stelbenta regleringar bidrog en gång till att skapa dagens problem. Vi har sett en nedgång, och vi har fortfarande 1 till 1,5 procentenheter kvar till dess vi är nere i den marginal som gällde innan de problem som vi i dag ser började uppkomma. Det är här viktigt att denna utveckling får fullföljas, och det är naturligtvis angeläget för bankerna att de själva bidrar till att den här utvecklingen fortsätter. Jag är däremot inte beredd att medverka till att ägarrollen i Nordbanken utnyttjas så att icke affärsmässiga bedömningar görs, exempelvis vad gäller kreditgivning och räntemarginaler. Självfallet skall Nordbanken göra sina bedömningar med utgångspunkt i vad som är affärsmässigt sunt och riktigt. Jag tänker inte kommentera frågan om försäljningen av Gota bank. Ärendet har kommit till Bankstödsnämnden. En utvärdering av de realistiska alternativ som finns kommer att göras. Jag konstaterar dock att det är viktigt att kostnaderna för skattebetalarna minimeras. Det bör vara ledstjärnan i hanteringen. Vid i övrigt förhållandevis lika anbud kan ytterligare saker naturligtvis vägas in, så att en helhetsbedömning görs. Men vi får inte glömma det grundläggande ansvar som vi har gentemot skattebetalarna, nämligen att minimera deras kostnader. På den punkten tror jag att vi är överens. I det här sammanhanget vill jag också notera att regeringen har kunnat lämna tillstånd till flera utländska banker som har önskat etablera sig i Sverige, inledningsvis, naturligtvis, i mindre omfattning. Det kommer ändå att påverka konkurrensförhållandena och hela kreditsystemet. Regeringen ser det som mycket positivt. Vi visar inte passivitet i ägarrollen, men vi är inte heller beredda att bli så aktiva att vi går in i ett aktivt reglerande och styrande. Det vore fel. Hans Gustafsson tog upp frågan om bankombudsman. Jag ser positivt på möjligheterna att skapa något, utan att staten behöver engagera sig i detta. Det finns anledning att så småningom återkomma till den frågan. Vi skall självfallet se till att det finns utrymme för att kunder/konsumenter i banksektorn känner att de kan vända sig någonstans. Jag delar uppfattningen i det avseendet. Samrådet kommer naturligtvis att fortsätta på det sätt som en gång har överenskommits, för att skapa samstämmighet i de olika frågorna. Vi kommer naturligtvis också att lämna den information som behövs kontinuerligt, exempelvis vad gäller prövningen av verksamheten i Bankstödsnämnden. Där finns också en representation i det avseendet. Det finns också anledning att så småningom lämna en samlad redovisning av vad som har inträffat beträffande undersökningar i bankerna. Jag tror att det skall ske i samband med den totalredovisning som görs i budgetpropositionen. Det är det lämpligaste tillfället, då vi bör se detta ganska väl. Vad gäller resultatet av omförhandlingar av de enskilda avtalen, avstår jag från att ta upp en diskussion här. Det finns möjlighet att återkomma till detta i utskottsbehandlingen och senare. Jag kan konstatera att de avtal som finns, förutom i ett fall, nu håller sig inom de riktlinjer som jag har redovisat för respektive institut. 0537484650407 N 2010-01-01 00:00:00 244635 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH094/#anf26