2349270 GH094 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:4 Torsdagen den 7 oktober 1993/94 4 1993-10-07 00:00:00 Bordläggningsdebatt EA6E8855-B335-4EB6-B9C4-33C1C8230810 25 HANS GUSTAFSSON (s) s Herr talman! Jag ber först att få tacka statsrådet Lundgren för en bra redogörelse över vidtagna åtgärder för att stärka det finansiella systemet. Jag har också haft tillfälle att ta del av den skrivelse som nu har överlämnats till riksdagen. Det är med tillfredsställelse vi alla kan konstatera att utvecklingen har varit något bättre än vad det fanns anledning att befara. Det beror delvis på det allmänna ränteläget, dvs. den allmänna räntan har gått ned. Men det beror naturligtvis också på att det fortfarande finns höga marginaler mellan ut- och inlåningsräntor. Marginalen har visserligen krymt något under den senaste perioden, men fortfarande är den både historiskt och internationellt sett hög. Det är ytterligt angeläget att denna marginal snarast möjligt kan nedbringas till en mer normal nivå. I detta sammanhang vill jag gärna erinra statsrådet om riksdagens beslut att be regeringen utreda frågan om inrättande av en bankombudsman. Det är en fråga som jag skall be att få återkomma till i annat sammanhang och inte utnyttja tiden i dag för en mera utförlig genomgång av den problematiken. Den enskilde spararen och låntagaren har alldeles för stora svårigheter att bedöma om vederbörande är korrekt behandlad i ett snårigt och komplicerat bankväsende. En hög intjänandeförmåga i bankerna minskar naturligtvis påfrestningarna när det gäller de statliga åtgärderna. Men samtidigt har det, vilket redan påpekats, negativa konsekvenser för den allmänna ekonomiska utvecklingen. Någon analys av detta förhållande har inte gjorts, och jag förstår att en sådan är utomordentligt svår, för att inte säga omöjlig, att göra. Jag nöjer mig därför med att hemställa till regeringen att noga följa utvecklingen när det gäller marginalerna mellan in- och utlåningsräntorna. Enligt redogörelsen fortsätter problemen på fastighetsmarknaden, även om de har minskat något. I nuvarande läge, med låg ekonomisk aktivitet och hög arbetslöshet är det naturligtvis ytterst angeläget att man inte vidtar åtgärder som ytterligare pressar fastighetsmarknaden och sänker fastighetsvärdena. Vad som i övrigt redovisats beträffande Nordbanken, Gota bank, Sparbanken Sverige och Securum finns det ingen anledning att nu kommentera särskilt mer ingående, eftersom saneringsarbetet där pågår. I skrivelsen lämnas en kommentar, något som också statsrådet berörde, till den diskussion som har förekommit om att Nordbanken skulle fått en för stark ekonomisk ställning efter rekonstruktionen. Statsrådet har inte nu funnit anledning till någon förändring. Jag delar den uppfattning som statsrådet redovisar i sin skrivelse. I den mån det skulle finnas anledning att överväga en förändring på den punkten hoppas jag att en sådan kan ske i vederbörligt samråd. I redogörelsen rapporteras de åtgärder som vidtagits med anledning av de ohemula fallskärmsavtalen i Nordbanken. Rapporteringen av kreditförlusterna i Gota bank görs också. De åtgärder som regeringen vidtagit i detta sammanhang är angelägna, och jag förutsätter att regeringen, när de pågående utredningarna i sin helhet är avslutade, ger riksdagen en samlad redogörelse i ärendet. Det blir då tillfälle att återkomma i frågan. Regeringen har, enligt skrivelsen i februari 1993, angett de riktlinjer för anställningsvillkor som skall gälla i Nordbanken, Gota bank och Securum. Jag utgår från att regeringen verkar för att dessa riktlinjer också blir normbildande för övriga banker och kreditinstitut. I skrivelsen anges att samtliga fallskärmsavtal i statliga bolag, utom i ett bolag, har omförhandlats. Det vore av intresse att få en rapport om resultatet av dessa omförhandlingar. I skrivelsen anges vidare att en planering av Nordbankens privatisering har påbörjats. Statsrådet nämnde det även i sin redovisning. Jag förutsätter att detta sker under det samråd som regeringen och vi varit överens om. Det statliga bankstödet uppgår hittills till 74,2 miljarder kronor enligt redovisningen. Av dessa har ca 40 miljarder kronor belastat statsbudgeten. Resten är lån och garantier. Det är betydande belopp, inte minst i det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i. Det som har skett har varit både smärtsamt och nödvändigt. Jag utgår självfallet ifrån att regeringen gör allt vad den kan för att minimera påfrestningarna på statens ekonomi med anledning av finanskrisen och att regeringen även i fortsättningen noga bevakar möjligheterna att dels sänka det allmänna ränteläget genom minskade marginaler, dels se till att man i fortsättningen uppnår fortsätt positiv utveckling; detta för att finans- och bankkrisen inte i längden skall bli alltför påfrestande för samhället, som man brukar uttrycka det. Men i realiteten är det ju bankens kunder som får betala kalaset. 0609514779691 N 2010-01-01 00:00:00 244634 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH094/#anf25