<anforande>
<dok_hangar_id>2349305</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0939</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:39 Onsdagen den 8 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>39</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Förbud beträffande viss avkodningsutrustning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FA1A41B6-03A8-422D-A273-03AEE730B49E</anforande_id>
<anforande_nummer>47</anforande_nummer>
<talare>HARRIET COLLIANDER (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! När det gäller mångfalden, som Inger
René talar om, har jag en motsatt uppfattning. När
man medverkar till att det blir ett monopol på
krypteringssidan, innebär det att
abonnemangspriserna kan hållas uppe. Ett sätt
vore att företagen sänkte abonnemangspriset och
fick fler abonnenter. Då blev det inte så frestande
att använda dekodrar. Dekodrar är dyra och
motsvarar alltså flera års abonnemangskostnad.
Hävdandet att mångfalden skulle ta stryk tror jag
inte på.

Det finns ingen analys av de skador som
dekodrarna har orsakat. Det finns ingen
redovisning av omfattningen av hantering med
olovlig dekoderutrustning. Det finns inte heller
någon redovisning av inkomstbortfallet för vare sig
programföretagen eller rättighetsinnehavarna.
Kanske Inger René har en sådan analys, som ju
efterlyses också av remissinstanserna.
</anforandetext>
<intressent_id>0504312377900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>248263</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0939/#anf47</protokoll_url_www>
</anforande>
