2349305 GH0939 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:39 Onsdagen den 8 december 1993/94 39 1993-12-08 00:00:00 Import av och partihandel med starköl 5E2261FE-F6C5-4B3B-BFE4-9F08A4A051CB 40 KARIN ISRAELSSON (c) c Fru talman! Den svenska alkoholpolitiken utreds för närvarande med målet att finna åtgärder som bidrar till att minska alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000. Alkoholkommissionen skall också utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att vi vid ett eventuellt EG-medlemskap skall klara detta mål. Nu verkar socialministern ha givit upp hoppet om att klara målet. Och visst kan det tyckas svårt att finna alternativ till alkoholkonsumtion främst för våra stora ungdomsgrupper. Men med de vindar som nu blåser i övriga Västeuropa och inte minst i Medelhavsländerna känns det mera hoppfullt. Även i Italien, Spanien och Portugal drivs nu en aktiv alkoholpolitik med stöd av den aktionsplan som Europas WHO-avdelning antagit. Det är i skenet av detta svårförklarligt att en proposition har lagts fram som skall medge denna direktimport. En viss oro avspeglas dock i propositionsförslaget. Det står i en viss bjärt kontrast till vad Bengt Westerberg har sagt i dag. Jag skall citera ett avsnitt: ''De myndigheter som har tillsyn över alkoholområdets olika sektorer bör, enligt regeringen, uppmärksamt följa utvecklingen med tanke på risken att marknadsföringen av starköl ökar eller att andra alkoholpolitiska olägenheter uppstår i och med att flera aktörer kommer in på den svenska marknaden.'' Detta tycker jag är en nyckelmening i propositionsförslaget. Den talar starkt för att den oro vi känner är mycket berättigad och inte har uppstått på grund av att vi, inte minst vi från nykterhetsrörelsen, skulle vara emot alla förändringar. Man kan också fundera över diskrimineringen. Den innebär att man inte får sälja så mycket man vill. Om man tar bort de diskriminerande reglerna, bör det rimligtvis innebära en ökad försäljning och en ökad marknadsföring, precis som departementet fruktar. Det innebär att vi får en ökad konsumtion. Det måste vara målet med att man skall ta bort de s.k. diskriminerande reglerna rörande import och direktförsäljning. Vi har olika uppfattningar, men på den här punkten sammanfaller de. Dagens stora nyhet är att exporten från bryggerierna i vårt land missbrukas. Det måste väl också innebära att de regler som styr den verksamheten måste ses över. Restaurangvärldens kriminalitet, där stora mängder hemtillverkad alkohol försäljs, inger inte någon större tilltro i sammanhanget när man dessutom skall direktimportera öl till försäljning. De razzior som Länsstyrelsen i Stockholm genomfört har avslöjat sådana brister att man med fog kan undra hur våra lagar efterlevs och kontrolleras. I dag finns stränga regler. Trots att vi i ett betänkande från Alkoholkommissionen har föreslagit vissa skärpningar av reglerna är jag inte helt övertygad om att det kommer att räcka. Det är ofta först när skatteintäkter uteblir som myndigheterna reagerar. Folkhälsoförespråkarnas varningar tas sällan med så stort allvar. Skulle alkoholkonsumtionen öka med 25 % kan man också räkna med en ökad dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar med 1 500 till 3 000 dödsfall per år. Detta skall läggas till de 6 000 dödsfall som inträffar i år. Det kommer att öka vårdkostnaderna med 1,5--3 miljarder kronor. Man kan väl tänka sig att det är de tunga remissinstansernas tveksamhet som avspeglas i regeringens lilla brasklapp. I varje fall har de hälsopolitiskt medvetna remissinstanserna avstyrkt förslaget om att tillåta flera aktörer på marknaden. Vi känner sedan länge den svenska bryggerirörelsens målmedvetna och påkostade reklam som förhärligat ölet som ungdomsdryck. Man har lyckats över förväntan i sitt uppsåt. I dag dricks ca 40 % av ölet på pubar och restauranger. Det betyder att det är den ungdomliga publiken som är den stora konsumentgruppen. Vi kan förvänta oss samma problem som uppstod under och efter mellanölstiden. Så ser det ut redan i dag. Rättegångsprotokoll visar att våld i samband med konsumtion är ett alltför vanligt inslag. Starkölets andel av ölkonsumtionen har också ökat oroväckande mycket. Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Alkoholkommissionen har i sina remissyttranden visat på svagheterna i förslaget. Man anför även att när dagens distribution av öl från svenska bryggerier blev tillåten gjordes ett klart avsteg från den svenska alkoholpolitiska grundsynen. Att då ytterligare späda på det misstaget vore djupt olyckligt. Med stöd av andra argument avstyrks förslaget. Alkoholkommissionen har som uppdrag att bereda frågan om vad som kan inträffa i ett framtida medlemskap i EG. EES-avtalet träder i kraft den 1 januari. Men där har riksdagen enhälligt avstått från att kräva särkilda regler rörande alkoholhanteringen av den anledningen att detta inte var nödvändigt. Att då anta dagens betänkande och regeringens proposition innebär att avsteg från den linje vi varit överens om. Skulle detta förslag vara avhängigt EES-avtalet borde ikraftträdandedatum för förslaget sammanfalla med den dag EES-avtalet träder i kraft. Så är inte fallet, utan detta beslut skall träda i kraft när regeringen så beslutar. Jag har i en flerpartimotion yrkat på ett tillkännagivande som innebär att propositionens förslag avslås. Nu har den motionen varken funnit gehör hos utskottet eller hos reservanterna. Jag har då tillsammans med mina medmotionärer beslutat att yrka bifall till reservationen. Det innebär att de ändringar som skall ske av alkoholförsäljningen skall utredas i ett sammanhang ur ett alkoholpolitiskt perspektiv och att Alkoholkommissionen skall fullfölja sitt uppdrag. Därmed tycker jag att propositionsförslaget skall avslås. När EES-avtalet antogs av riksdagen levde jag i samma föreställning som Göran Magnusson att det skulle komma ett förslag om starkölsförsäljningen. Jag har också haft uppfattningen att ett avsteg från den alkoholpolitiska grundsynen måste innebära ett avsteg från förhandlingsunderlaget i de pågående EG-förhandlingarna. Det är lätt att ge sken av att vi trots avsteg från den och den punkten klarar att bedriva en bra alkoholpolitik. Det försvagar våra argument i de pågående EG- förhandlingarna. Jag yrkar därmed bifall till reservationen. I detta anförande instämde Stina Eliasson och Birgitta Hambraeus (båda c). 0263142725304 N 2010-01-01 00:00:00 248240 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0939/#anf40