2349302 GH0936 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:36 Fredagen den 3 december 1993/94 36 1993-12-03 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:62 om folkomröstningen om EU-medlemskap m.m. interpellationsdebatt DB7AD948-4DCA-49C8-9FD0-F3417D13B9C1 1 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m) m Herr talman! Hans Göran Franck har ställt ett antal frågor till mig angående bl.a. den kommande folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU. Hans Göran Franck undrar inledningsvis om det endast kommer att bli ja- och nej-alternativ i folkomröstningen samt om resultatet kommer att följas. Som tidigare angivits i denna kammare kommer statsministern att kalla till partiledaröverläggningar i folkomröstningsfrågan när ett färdigt avtal föreligger, eller vi har en klar uppfattning om när så kommer att bli fallet. Dessa överläggningar kommer att bli avgörande för förläggning och utformning av folkomröstningen. Regeringens mening i denna fråga är att det bör bli två klara alternativ. Som regeringen förklarade redan i regeringsdeklarationen den 4 oktober 1991 skall utslaget självfallet följas. I sin interpellation redovisar Hans Göran Franck sin starkt negativa uppfattning om följderna av ett svenskt medlemskap. Hans Göran Franck frågar sedan vilka nackdelar regeringen kan redovisa med ett medlemskap i EU. Jag avstår från att, lösryckt från sitt sammanhang, i detalj kommentera alla de påståenden Francks interpellation innehåller. Ifrån åtskilliga debatter i denna kammare är det allmänt bekant att jag inte delar Hans Göran Francks negativa beskrivning. Då det gäller den övergripande värderingen av ett medlemskap och de eventuella problem som kan finnas vid ett medlemskap vill jag i stället hänvisa till att jag med stor tydlighet har redogjort för detta vid inledningen av förhandlingarna den 1 februari i Bryssel. I just förhandlingsprocessen försöker vi nu tillse att Sverige får tillfredsställande lösningar på de problem som vi anmält. Jag har ingen anledning att tro att vi inte skulle lyckas med detta. Jag vill också påminna Hans Göran Franck om att Utrikesdepartementets handelsavdelning fortlöpande ger ut grönböcker som redovisar konsekvenser av ett medlemskap. Dessutom skall de sex konsekvensutredningarna, som inom en nära framtid kommer att presentera sina betänkanden, beskriva konsekvenserna av såväl ett medlemskap som ett utanförskap. I sin fjärde fråga undrar Hans Göran Franck vilken beredskap som finns i händelse av ett nej och vilken plan det finns för att då tillvarata svenska intressen. Alla ansträngningar inriktas nu på att förhandla fram ett bra avtal och åstadkomma ett ja i folkomröstningen. Skulle det trots detta bli ett nej, framstår EES-avtalet naturligen som basen för vår anknytning till Europa. Detta avtal är viktigt men kommer enligt min mening inte att räcka i det långa loppet. Ett nej i folkomröstningen skulle innebära att vi i Sverige inte finge del i flera viktiga samarbetsområden inom EU. Dessutom skulle vi avstängas från möjligheterna att effektivt tillvarata viktiga nationella intressen i det fördjupade europeiska samarbetet. Det är ett av de viktigste skälen för att Sverige, genom ett medlemskap, vill delta fullt ut och få rösträtt i det nya Europa. Att stå utanför skulle för Sveriges del betyda ett fortsatt demokratiskt underskott. De negativa effekterna för välfärden och de politiska konsekvenserna av en sådan händelseutveckling skulle innebära allvarliga påfrestningar för det svenska samhället. Slutligen frågar Hans Göran Franck på vilket sätt regeringen avser, med minskade skatteinkomster, att finansiera de merutgifter för statskassan som följer av ett medlemskap. Det stämmer att ett medlemskap kommer att innebära att Sverige varje år kommer att bidra till EG/EU:s budget. Det är dock mer komplicerat än så. Vi får vid ett medlemskap betydande återflöden, framför allt i form av bl.a. jordbruksstöd och medel från strukturfonderna. Dessutom kommer Sverige att kunna spara åtskilliga miljarder genom de slopade gränskontrollerna och valutaväxlingskostnaderna. Än viktigare än dessa statiska effekter är givetvis de dynamiska effekterna på svensk ekonomi av ett medlemskap. Den stabilitet som ett medlemskap innebär kan väsentligt bidra till att öka investeringar och trygga arbetsplatser i vårt land. De ökade statsinkomsterna till följd av en bättre ekonomisk utveckling kan bli betydande. Därför är det också min bestämda uppfattning att ett utanförskap skulle bli betydligt dyrare än ett medlemskap. 0972941768604 N 2010-01-01 00:00:00 247942 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0936/#anf1