2349301 GH0935 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:35 Torsdagen den 2 december 1993/94 35 1993-12-02 00:00:00 Svar på interpellationerna 1993/94:21 och 26 om åtgärder för att minska antalet vräkningar interpellationsdebatt F3D75462-553E-4B6E-A9B4-1A18864CD9FE 3 HANS GÖRAN FRANCK (s) s Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret. Det är bra att socialstyrelsen i början av nästa år går ut med ny information till kommunerna för att förbättra deras handläggning i ärenden som rör vräkningar. Det är också av betydelse att vi under nästa år kan få en skuldsaneringslag, men värdet av de här två åtgärderna beror givetvis på innehållet i anvisningarna och i lagstiftningsförslaget. Jag undrar om socialministern kan kommentera det här. Dess värre måste jag säga att det som socialministern i övrigt framför knappast är av den betydelse att den fortgående ökningen av antalet vräkningshot, beslutade vräkningar och verkställda vräkningar kommer att minska. Vi har redan hört uppgifter om hur tendensen är för närvarande. I år kan man alltså räkna med 8 000 verkställda vräkningar. Stockholms län står för ungefär en fjärdedel av vräkningarna i hela landet. Vad gäller registrerade vräkningar, räknar man med så mycket som 21 500 vräkningar för hela landet 1993. Det motsvarar en dryg fördubbling, jämfört med utfallet år 1992. I en nyligen presenterad forskningsrapport Vräka i laga ordning, vilken jag utgår från att socialministern väl känner till, konstateras det att förändringen i hyreslagen före den 1 juli i år kommer att få mycket liten betydelse för antalet vräkningar. Det beror på det som jag tidigare framhållit, nämligen att regeringens lagförslag var alldeles för begränsat i förhållande till Hyreslagsutredningen. Jag var själv ledamot i den här utredningen, och jag beklagar mycket att förslagen inte genomfördes fullt ut. Det finns anledning för regeringen att efter en viss tid återkomma med förslag till en förbättrad lagstiftning. Det vore av intresse att höra socialministerns kommentar till det. De ekonomiska faktorerna är viktigast, då hyreshöjningarna av allt att döma har den största betydelsen. Att få till stånd en dämpning eller i bästa fall en sänkning av hyrorna skulle otvivelaktigt få en god effekt. Många hushålls vräks i onödan, därför att man inte fått tillräcklig hjälp att reda ut sina ekonomiska bekymmer. Vräkningarna borde fungera som en larmsignal om växande klyftor och utslagning i samhället. Förutom en kontinuerlig analys av bakomliggande orsaker krävs nu konkreta och snabba åtgärder. I den forskningsrapport som jag nämnde har förslaget om ett inrättande av en vräkningsakut, som också nämnts här i dag, lagts fram. Men det finns också några andra förslag som forskarna kommer med, exempelvis lagstadgad skyldighet för värden att avisera hyran om ändrade betalningsrutiner, ändring av hyreslagen så att hyresrätten inte förverkas, om det som ligger hyresgästen till last är av liten betydelse, rätt till retroaktivt bostadsbidrag vid hyresskuld och ökade resurser till Socialtjänsten och Konsumentverket för ekonomisk rådgivning till hushållen. Slutligen föreslås det att Socialtjänsten i ökad utsträckning uppmärksammar de kvinnor som riskerar att vräkas, eftersom mycket tyder på att kvinnor drabbas särskilt hårt. Hur ställer sig socialministern till de här framlagda förslagen? Det är angeläget att socialministern engagerar sig ytterligare i det växande problemet. De två justitieministrarna har gjort olycksaliga inhopp på detta område. Ingen av dem har någon större förståelse för problemens sociala sidor. Det är mycket viktigt att socialministern arbetar mer intensivt för att rejält minska antalet vräkningar. 0913695315308 N 2010-01-01 00:00:00 247864 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0935/#anf3