2349301 GH0935 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:35 Torsdagen den 2 december 1993/94 35 1993-12-02 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:14 om asylrätt m.m. interpellationsdebatt 4A28C283-DB1F-4B6E-BED2-A1FF2C85B4B2 22 HANS GÖRAN FRANCK (s) s Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Jag uppskattar givetvis att Birgit Friggebo delar min syn på behovet av att värna asylrätten och att det internationella regelverk vi har i dag inte svarar mot den verklighet vi lever i. Det är också välgörande att hon är helt enig med mig om att det finns ett stort behov av en regional lösning för massflyktssituationer liksom om att en ny konvention mycket väl kan utformas i linje med OAU-konventionen. Det är på grund av denna vidsträcktare konvention som de afrikanska länderna tar emot tio gånger så många flyktingar som Västeuropa gör i förhållande till folkmängden. Det skulle vara ett stort framsteg om OAU-konventionens grundprinciper skulle ligga till grund för en internationell konvention på området. Det skulle på sikt kunna innebära en betydligt rättvisare fördelning av ansvaret i hela världen. Det räcker inte med att man uttalar sig för värnandet om asylrätten. Det gäller också framför allt att tillse och vaka över att asylrätten verkligen tillämpas i praktiken. Det finns nu en klar och tydlig tendens i alla västländer att man inför allt flera restriktioner, både i lagar och i praktisk tillämpning. Det innebär att gränserna redan blivit och kommer att bli än mer stängda om denna utveckling fortsätter. Även här i Sverige förekommer i många fall en alltför restriktiv tillämpning. Fallet med den peruanska kvinnan, som fick asyl i Holland, har uppmärksammats av UNHCR, som framfört kraftig kritik mot Sverige. Men det finns nyligen fattade beslut om utvisning av judiska flyktingar från Ryssland liksom flyktingar från Bangladesh, som råkat ut för allvarlig förföljelse vid hemkomsten. Många fler exempel skulle kunna lämnas. Jag vet att frågan undersöks, men det är angeläget att ge klara signaler redan nu om att det behövs en skärpning av praxis, så att lagen tillämpas i den generösa anda som lagstifningen föreskriver. Givetvis beklagar också jag att det svenska initiativet till resolutionsförslag i Athen inte fick tillräckligt stöd vid mötet, där jag själv för övrigt deltog. Det var ett förhållandevis återhållsamt förslag om fördelning av ansvaret inom Europa. Tyvärr hade också UNHCR vissa invändningar mot det svenska förslaget, vilket inte förbättrade situationen. Det är enligt min mening alltmänt sett av största betydelse att Sverige, inte bara bidrar till att stärka UNHCR:s verksamhet ekonomiskt, utan även och framför allt juridiskt, politiskt och moraliskt följer och stöder de beslut och anvisningar som kommer från UNHCR, liksom att också beakta den kritik som riktas därifrån. I sitt svar säger Birgit Friggebo: Med den kännedom vi har om arbetet inom EG kan konstateras att det finns många problem att bemästra innan man kan enas om en harmoniserad flyktingpolitik mellan medlemsländerna. Det allvarliga är att EU:s ministerråd för en politik som går i rakt motsatt riktning till den som EG- parlamentet samt också kulturministern vill förespråka. Jag har också svårt att förstå kulturministern när det gäller EG-ländernas inställning beträffande vem som skall ta ledningen för en förbättrad flyktingpolitik och flyktinglagstiftning i Europa. Hon säger kort och gott att EG-länderna, vilka utgör nära hälften av Europarådets medlemmar, är ovilliga att binda upp sig utanför EG-samfundet. Om detta skulle bli fallet kommer vi inte att kunna få en bra alleuropeisk lösning. Det gäller också frågan om massflykt. Slutligen vill jag framhålla att det visserligen är behövligt med en form av temporära uppehållstillstånd för skyddsbehövande vid akuta massflyktssituationer. Men det gäller att finna en lösning som inte inkräktar på asylrätten. Dess värre är det svårt att finna sådana lösningar. 0913695315308 N 2010-01-01 00:00:00 247883 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0935/#anf22