2349300 GH0934 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:34 Onsdagen den 1 december 1993/94 34 1993-12-01 00:00:00 Tillämpning i fråga om Angola av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner 7402A10A-0A70-405D-A68F-6E40BC515D3A 81 EVA ZETTERBERG (v) v Herr talman! ''Mimi blev bara tre år. Unita mördade henne, på samma sätt som de genom sitt krig har dödat nästan 200 000 andra angolaner under det senaste året. Mimi fick aldrig veta hur det är att leva med tak över huvudet, för hon bodde tillsammans med mamma Rosa i ruinerna av ett hus i centrala Angola. Rosa bosatte sig i den urblåsta affären i Cacula 1983, när kriget tvingade hennes familj att fly från hembyn. Hon var tonåring då. Sedan dess har hela hennes stora släkt dödats eller ''försvunnit'. Bara Rosa och en yngre syster bor kvar i ruinen utan tak. Ett tak kunde ha räddat Mimis liv. Men nu fanns det inget tak som bromsade upp granatens visslande färd från ovan mot den lilla barnkroppen.'' Detta var ett citat hämtat ur Afrikagruppernas Afrikabulletinen, som har ägnat ett helt nummer åt situationen i Angola och Moçambique. Som vi vet är bakgrunden att demokratiska val har genomförts i Angola. Men den ena parten, Unita, har inte accepterat resultatet utan har fortsatt sin terrorverksamhet mot civilbefolkning med förstörelse av människor, byar och städer som följd. Som sägs i betänkandet har det senaste årets inbördeskrig krävt ungefär 200 000 människors liv. Hundratusentals människor har därutöver tvingats fly. FN har varnat för en svältkatstrof av samma omfattning som Somalias. Tio miljoner minor finns utspridda. Detta skapar oerhörda lidanden för befolkningen. Alla de försök som FN har gjort för att få slut på Unitas terrorverksamhet har inte gett någon större utdelning. Det finns nu bindande sanktionsbeslut mot Unita. Den 15 december skall eventuellt ytterligare åtgärder vidtas, om det inte dessförinnan visar sig att Unita respekterar de demokratiskt fattade besluten. Allt tyder på att Unita är en lika grym och oberäknelig organisation i dag som den var från början. Det enda vapen som biter på dessa banditer är effektiva sanktionsåtgärder och en fortsatt FN- närvaro samt massiva humanitära insatser. Utskottet håller dörren öppen för ytterligare sanktionsåtgärder, eftersom man inte är säker på hur Unita skall agera vid de samtal om att skapa fred i Angola som nu pågår i FN:s regi. Även när det gäller frågorna om fortsatt FN- närvaro är man från utskottets sida mycket bestämd. För att den pågående fredsprocessen skall kunna leda till ett positivt resultat krävs en fortsatt FN-närvaro. Detta gäller också beträffande ytterligare humanitära insatser. Alf Svensson har gett löfte om att så skall ske. Jag vill instämma i det som sägs i betänkandet och notera det betydelsefulla i att det är ett enigt utskott som står bakom dessa ställningstaganden. Herr talman! När det gäller ytterligare sanktioner vill jag påpeka att det är viktigt att stoppa tillförseln av bl.a. vapen till Unita från Zaire. Detta kan göras genom en effektiv bevakning av bl.a. de vägar som förbinder Angola och Zaire. För detta krävs naturligtvis FN-styrkor. Det är nödvändigt att medlemsländerna ger FN erforderliga bidrag till en sådan styrka. Jag vill också ta upp det faktum att vapenvilan och fredsprocessen, som vi trodde var på gång, har stannat av. Kriget har intensifierats enligt de senaste dagarnas rapporter. Det är därför ett betydelsefullt steg av Sveriges riksdag, att vi håller dörren öppen för ytterligare åtgärder för att till varje pris försöka stoppa kriget i Angola och på olika sätt ger humanitärt stöd till dess befolkning. Det är minst lika viktigt i dag som när kriget började. Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets hemställan. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 247838 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0934/#anf81