<anforande>
<dok_hangar_id>2349300</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0934</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:34 Onsdagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>34</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handlingsoffentligheten i kommunala företag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6B99EB09-FAF3-4C21-BD01-0464EBF9EA52</anforande_id>
<anforande_nummer>70</anforande_nummer>
<talare>HARRIET COLLIANDER (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Herr talman! I den nuvarande kommunallagen fick
de kommunala företagen sin reglering. Det ansågs
nödvändigt därför att antalet företag hade ökat
såväl till omfattning som till omsättning.
Utvecklingen har nu gått dithän att många
kommuner bedriver en allt större del av sin
verksamhet i bolagsform, vilket sägs öka
effektiviteten. Men Lokaldemokratikommitténs
studie Kommunala verksamheter i egen förvaltning
och i kommunala aktiebolag visar att
organisationsformen -- om det är aktiebolag eller
verksamhet i egen regi -- inte är avgörande för
effektiviteten.

Verksamheten är nu sådan att det ofta finns skäl att
misstänka att kommuner bildar bolag för att gå runt
den kommunala kompetensen och för att minska
insynen i verksamheten.

I kommunallagen skrevs det in regler för
handlingars offentlighet. Den proposition som nu
föreligger utvecklar detta vidare, och det blir
förbättringar genom att man jämställer kommunala
företag med myndigheter vid tillämpningen av 2
kap. tryckfrihetsförordningen och i sekretesslagen.

Sekretesslagen omfattar bolag där kommuner och
landsting äger aktier med mer än 50 % av samtliga
röster, medan kommunallagen reglerar
förhållandet där kommunen äger samtliga aktier
samt bolag där kommunen och landstinget är
delägare med mindre än 50 %. I det sistnämnda
fallet -- alltså där det kommunala delägarskapet är
under 50 % -- kan inte kommunfullmäktige besluta
om tvång för det till mer än hälften privaträttsliga
bolaget att lämna ut handlingar till medborgarna.
Det är här en konflikt ligger. Det är en kollision
mellan offentligrättsliga och privaträttsliga
regelsystem. Sedan kan man tycka hur illa som helst
om den begränsade möjligheten till insyn i de
samägda kommunala företagen -- och det gör jag --
men jag kan inte göra annat än att ställa mig bakom
utskottets betänkande, som är ett enhälligt
betänkande.

Jag uppfattar att roten till det onda ligger i att
kommuner tillåts bedriva verksamhet utanför
nämndformen. Jag har efter detta betänkandes
tillkomst blivit ytterligare stärkt i min uppfattning
att kommunernas verksamhet skall begränsas och
renodlas. Den skall privatiseras så långt att endast
traditionell samhällelig basverksamhet återstår,
och denna basverksamhet skall bedrivas i
nämndform med full medborgarinsyn.

Herr talman! Även jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.
</anforandetext>
<intressent_id>0504312377900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247827</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0934/#anf70</protokoll_url_www>
</anforande>
