2349300 GH0934 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:34 Onsdagen den 1 december 1993/94 34 1993-12-01 00:00:00 Handlingsoffentligheten i kommunala företag 22BFE9AB-9DDF-4D2E-9837-C3742EDBCD87 68 CATARINA RÖNNUNG (s) s Herr talman! Ett sätt att mäta graden av civilisation i ett samhälle är att se om dess makthavare arbetar under offentlig insyn eller om beslut tas i slutna rum. Sverige framstår i detta avseende som ett föregångsland. Därför förvånar det mig att tidningsartiklar och radioprogram gör gällande att offentlighetsprincipen håller på att urholkas i kommunal verksamhet. Den monteras ned bakvägen, har det hetat. Det sägs att det är så tyst i denna sak i landet. Politikerna -- makthavarna -- tiger i en ohelig allians. Journalisterna tiger också, alltmedan sekretessmålen hopar sig över kommunala nämnder och företag. Det går naturligtvis att jaga upp en sådan stämning. Övertramp och direkta brott mot tryckfrihetsförordningen kan ju förekomma av okunnighet eller illvilja och bör beivras av vårt rättsväsende. Lagstiftningen vad gäller insyn och offentlighet ökar i och med riksdagens i dag enhälliga beslut. Enligt vår nya kommunallag har även kommunala företag fått en rättslig reglering. Den innebär att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos ett kommunalt företag och att kommunfullmäktige skall se till att så sker. Allmänheten har dock ingen möjlighet att vända sig till domstol som kan överpröva ett kommunalt företags beslut att vägra att lämna ut handlingar. Konstitutionsutskottet ansåg i det läget att en översyn av lagstiftningen skulle göras. Insynen och offentligheten i kommunala bolag med privata intressenter skulle också analyseras. Lokaldemokratikommittén fick i uppdrag att utreda saken. I denna kommitté reserverade jag mig på en viktig punkt mot majoritetens uppfattning. Majoriteten föreslog nämligen en beskuren offentlig insyn -- att meddelarfriheten skulle försvinna. Meddelarfriheten är, som jag ser saken, en väsentlig del av offentlighetsprincipen. Den innebär rätt att i publiceringssyfte lämna ut sekretessbelagda uppgifter från en myndighet -- om icke kvalificerad sekretess föreligger. Varje åtgärd som får negativa konsekvenser för uppgiftslämnaren är otillåten. Till min glädje föreslås i propositionen handlingsoffentlighet i kommunala företag och att meddelarfrihet skall finnas även i dessa. Propositionstexten viftar bort de tillämpningsproblem som kan finnas när ett offentligrättsligt system skall tillämpas på ett privaträttsligt organ. Utanför myndighetssektorn kan avtal om sekretess träffas med rättsligt bindande verkan. Tystnadsplikt kan anses följa av den enskildes lojalitetsplikt. I propositionen påstås att detta är ett teoretiskt problem som i praktiken inte medför några allvarliga konsekvenser vid tillämpningen. En socialdemokratisk uppfattning är att detta ingalunda är ett teoretiskt problem. I stället kan detta få avgörande betydelse för den enskilde uppgiftslämnaren och få synnerligen allvarliga konsekvenser. I värsta fall kan uppgiftslämnaren bli skadeståndsskyldig och/eller förlora sitt arbete. Både Yttrandefrihetsutredningen och Meddelarskyddskommittén har tidigare föreslagit en utvidgning av meddelarfriheten. Dessa förslag har inte lett fram till lagförslag, mycket beroende på att de omfattade hela den privata sektorn, organisationer och näringsliv. Men jag hoppas liksom Bengt Hurtig på ett genombrott även på det här området. Att mer fullständigt lagreglera meddelarfriheten i en klart avgränsad del -- de kommunala företagen med inslag av privat ägande, men där kommunen har ett rättsligt bestämmande inflytande -- skulle vara en enklare uppgift. Vad återstår då att göra? En socialdemokratisk motion önskar att en utredning skall föreslå en lagreglering av alla komponenterna i meddelarskyddet. I detta skydd bör också ingå frihet från påföljd av arbetsrättslig och skadeståndsrättslig art. Anonymitetsskyddet bör kompletteras med ett efterforskningsförbud. Konstitutionsutskottet har, vill jag påpeka, ett ärofullt förflutet när det har gällt att slå vakt om och vilja utvidga offentlighetsprincipen -- med ett viktigt undantag. Socialdemokraterna motsatte sig förslaget, men den borgerliga majoriteten accepterade att offentlighetsprincipen försvann utan att ersättas av någon motsvarande bestämmelse när det affärsdrivande Televerket blev det statliga bolaget Telia. Visserligen är skrivningen i detta betänkande litet lam. Utskottet anser att ett utbyggt meddelarskydd kan behöva bli föremål för en utredning. Man bör vänta till dess erfarenheter av den nya regleringen vunnits. Dessa förmodar jag infinner sig ganska snart. I övrigt kommer vi från socialdemokratisk sida att följa rättstillämpningen noga och om det är av behovet påkallat föreslå lagändringar. Det kan gälla handelsbolagens status och sekretesstidens längd. Jag vill också i sammanhanget hänvisa till förarbetena i kommunallagen, där det påpekas att kommunerna inte får bilda företag i syfte att gå runt den kommunala kompetensen eller för att minska den demokratiska kontrollen av verksamheten. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. 0634320940409 N 2010-01-01 00:00:00 247825 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0934/#anf68