2349300 GH0934 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:34 Onsdagen den 1 december 1993/94 34 1993-12-01 00:00:00 Handlingsoffentligheten i kommunala företag AEC51A85-03E6-4079-9E55-5E8BA84A3561 66 BENGT HURTIG (v) v Herr talman! När den här propositionen kom var reaktionen från vår sida ganska positiv. Därför väckte vi inte heller någon motion. Behovet av ökad insyn i det växande antalet kommunala bolag har av många i Sverige ganska länge upplevts som angeläget. I en del kommuner har de senaste decenniernas bolagisering utgjort en standardlösning på en rad olika problem. Man har velat åstadkomma en snabbare beslutsprocess genom att föra över en del av beslutsmakten till en verkställande direktör. Man har också velat plocka ut vissa verksamheter från fullmäktiges budget och göra dem självfinansierande. Sist men inte minst verkar kommunerna i vissa fall vilja komma ifrån den offentlighetsprincip som gäller för kommunal verksamhet och den störande offentliga debatten genom att utnyttja de privaträttsliga villkoren. Det här har varit en olycklig utveckling för den kommunala demokratin. Den har gett möjligheter till smygsubventioner av verksamheter utan särskilt god insyn. Den har också gett möjligheter att t.ex. utnyttja bolags representationskonton. Ett sätt att bibehålla offentlighetsprincipen för den här typen av verksamhet skulle ha varit att införa principen även för privata företag. Det har utretts i ett par omgångar, men det har hittills inte lett till några åtgärder. Den väg som nu väljs innebär att man ökar insynen i de företag där kommuner och landsting har ett rättsligt bestämmande inflytande. Den vägen förefaller framkomlig. Min gissning är emellertid att detta steg kommer att intensifiera debatten om insynen i privatägda företag. Nästa steg bör bli förstärkningar även av den insynen. Frågan kommer nämligen att resas om varför det bara skall finnas insyn i de bolag där kommunerna har ett rättsligt bestämmande men där det finns privata intressen. Svaret är givetvis att offentliga medel används för att skapa bolaget. Man kan också säga att det i verksamhet som är av samhällelig karaktär och där allmän moral och laglydnad borde övervakas också skulle behövas offentlig insyn, även om verksamheten råkar vara privatägd. Inte minst cirkusen med fallskärmar pekar framåt mot ett behov av en sådan insyn. Konstitutionsutskottet har också tidigare understrukit vikten av förbättrad offentlig insyn i privata företag och stora organisationer. Under behandlingens gång har vi fått brev och telefonsamtal som har gjort oss uppmärksamma på att det finns en tendens i propositionen till att man med den ena handen vill ta tillbaka den offentlighet man ger med andra handen, särskilt när det gäller att skärpa skyddet för de kommunala företagens och de enskildas ekonomiska intressen. Dit hör den begränsning av meddelarskyddet som ges. Något eftertryckligt förbud mot efterforskning finns inte. Oklarheter råder om huruvida en arbetstagare som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter kan bli skadeståndsskyldig. Det finns inte heller något starkt skydd för den som lämnar ut uppgifter mot att bli uppsagd på grund av illojalitet. Utskottet har insett dessa problem och säger att frågan om meddelarskyddet kan bli föremål för utredning. I min meningsyttring har jag sagt att vi faktiskt redan borde ha begärt en sådan utredning i enlighet med kraven i den socialdemokratiska motionen. Man minskar också en del av handlinsoffentligheten genom att kraftigt förlänga sekretesstiden för handling som anger villkor i avtal som rör förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet. Sekretesstiden förlängs i det här fallet från två till fem år. Skälet är att man vill ha samma villkor som hjälp för de statliga affärsverken på grund av ett initiativ som ursprungligen togs av Försvarets materielverk. Om man skall införa en offentlighetsprincip för kommunala företag bör det första steget gälla att offentlighetsintresset bör ha företräde. Försiktighet bör iakttas när det gäller att införa ökad sekretess. Det är först när verkliga problem uppstår som man bör överväga en lagskärpning. I denna del tycker jag att Ingela Mårtenssons motion utmärkt. Jag yrkar bifall till min meningsyttring avseende mom. 5. Vi har också blivit uppmärksammade på att med den definition som har getts av rättsligt bestämmande inflytande måste samtliga bolagsmän i ett handelsbolag vara kommunala företrädare, om offentlighetsprincipen skall gälla. Risken är nu att vi får se ett antal kommunala företag omvandlas till handelsbolag med ett inslag av icke-kommunala delägare. Skulle detta problem uppstå har vi all anledning att i ett senare skede återkomma på ett eller annat sätt. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 247823 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0934/#anf66