<anforande>
<dok_hangar_id>2349300</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0934</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:34 Onsdagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>34</dok_nummer>
<dok_datum>1993-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Höjd garanterad ränta 1994--1996 för vissa bostadshus</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>3613A501-3222-4C42-BD21-82151A2A4D92</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Alla fördyringar är svåra för hushållen
i dessa tider, det är så sant. Vad jag pratar om är att
det är lindrigt i förhållande till vad som skulle ha
blivit fallet med Socialdemokraternas uppgörelse
med regeringen. Enligt den skulle det dras in 3
miljarder kronor 1994, och det hade blivit dyrt. I
förhållande till det är det här faktiskt en sjättedel.

Om vi inte hade agerat hade det blivit värre.
Alternativet var att avstå, och då hade regeringens
förslag vunnit.
</anforandetext>
<intressent_id>0125847791412</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247771</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0934/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
