<anforande>
<dok_hangar_id>2349299</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:33 Tisdagen den 30 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:194 om militärpsykiatrisk vård för svensk FN-personal</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>179B6D43-C2FA-463D-B2B7-C00AB3AA9B6B</anforande_id>
<anforande_nummer>171</anforande_nummer>
<talare>Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det är intressant att Catarina
Rönnung tar upp norska erfarenheter och
modeller. Vi har ju valt en annan lösning i Sverige.
I Norge har man en särskild militär-psykiatrisk
klinik på Akershus fästning i Oslo. I Sverige har vi
valt att i betydligt större utsträckning repliera på
den ordinarie civila sjukvården beräffande
psykiatrisk kompetens. Det har vi gjort just för att
i så stor utsträckning som möjligt slussa ut de som
skall komma tillbaka till en normal tillvaro med
normala rutiner.

Det som nu sker i Bosnien -- och i det fallet delar
jag självfallet Catarina Rönnungs uppfattning -- är
naturligtvis i vissa avseenden någonting nytt för
svenska FN-soldater, så till vida att påfrestningarna
hittills har varit större än vad de har varit vana vid.
Vi skall självfallet göra en noggrann uppföljning av
detta.

</anforandetext>
<intressent_id>037063714405</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247679</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0933/#anf171</protokoll_url_www>
</anforande>
