<anforande>
<dok_hangar_id>2349299</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:33 Tisdagen den 30 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:194 om militärpsykiatrisk vård för svensk FN-personal</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BEFA236B-A92E-4DEA-BFE8-C643E1997CA3</anforande_id>
<anforande_nummer>167</anforande_nummer>
<talare>Försvarsminister ANDERS BJÖRCK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Catarina Rönnung har med
hänvisning till Sveriges FN-insatser i f.d.
Jugoslavien frågat om jag avser att verka för att
militärpsykiatrisk vård kommer till stånd så att
riksdagens intentioner vad avser omsorg om FN-
personalen till fullo uppnås.

Catarina Rönnungs fråga kan ge intrycket av att det
inte har vidtagits några åtgärder i Sverige på detta
område. Jag vill därför redovisa vad som har gjorts
och vad som kommer att göras.

I samband med att regeringen i maj i år stärkte
försäkringsskyddet för personal som tjänstgör i
utlandsstyrkan diskuterades inom regeringskansliet
och försvarsmakten även behovet av vissa
förbättringar på försvarspsykiatrins område.

Som en följd av bl.a. dessa diskussioner har det
etablerats särskilda krisstödsgrupper inom
försvarsmaktens högkvarter och i våra
garnisonsorter. I dessa grupper ingår bl.a.
psykiatrer, psykologer och präster. I samband med
detta har rutiner etablerats för att t.ex. möta och
omhänderta personal som av olika anledningar
avbryter sin tjänstgöring i förtid.
Krisstödsgrupperna har även som uppgift att hålla
kontakt med anhöriga till de drabbade personerna.

När det gäller Bosnienbataljonen har officerarna
haft särskilda genomgångar beträffande psykiska
reaktioner, överlevnadsmekanismer och teknik för
bearbetningssamtal -- s.k. debriefingteknik. Denna
kunskap skall sedan förmedlas till varje soldat. I
Bosnienbataljonen ingår även präst,
personalvårdskonsulent och flera läkare varav
chefläkaren även är psykiater. Tillsammans med
befäl och övriga soldater skall de bl.a. verka för att
på plats bearbeta svåra upplevelser.

Militär personal som är kvalificerad i krishantering
och som inte tjänstgör i Bosnienbataljonen
kommer dessutom att besöka bataljonen för
uppföljning.

Vid bataljonens hemkomst kommer särskild tid att
avsättas för debriefing och personalen kommer att
genomgå speciella test, s.k. Post Traumatic Stress-
tests. Vidare kommer uppföljning av personalen att
ske i minst ett år efter hemkomst genom bl.a.
särskilda kontaktpersoner.

Avslutningsvis vill jag även nämna att ett
forskningsprojekt nu startar vid psykiatriska
kliniken vid Linköpings universitetssjukhus i syfte
att finna bättre urvalsmetoder vid uttagning till
bl.a. FN-tjänst. Det gäller i synnerhet förmågan att
utstå extrema psykiska påfrestningar. Deltagande i
detta projekt är bl.a. läkare som nu tjänstgör i
Bosnienbataljonen. I detta sammanhang är
naturligtvis även de norska erfarenheterna av stort
intresse.

Herr talman! Som försvarsminister avser jag att
noga följa resultaten av de åtgärder som nu
genomförs för att sedan bedöma om ytterligare
åtgärder behöver vidtas.
</anforandetext>
<intressent_id>037063714405</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247675</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0933/#anf167</protokoll_url_www>
</anforande>
