<anforande>
<dok_hangar_id>2349299</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:33 Tisdagen den 30 november</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1993-11-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:221 om skolbiblioteken</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>E00F1EA1-A648-4E5F-8C4D-DA78A7645A66</anforande_id>
<anforande_nummer>116</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet BEATRICE ASK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Ingegerd Sahlström har frågat mig
vilka åtgärder jag avser att vidta för att höja
skolbibliotekens status i framtidens skola.

Skolbiblioteken hör till de få områden som
fortfarande regleras i grundskoleförordningen. I
1 kap. 4 § sägs att grundskolan skall ha lämpligt
fördelade bibliotek och annan utrustning som
behövs för en tidsenlig utbildning.

I propositionen om ny läroplan för grundskolan
framhåller regeringen att föreskriften i
grundskoleförordningen bör gälla också i framtiden
och garantera att det i varje kommun finns minst ett
bibliotek knutet till skolan där. Skälen för
regeringens förslag är flera. Framför allt handlar
det om att skolbiblioteken behövs för att stimulera
elevernas lärande och självständiga sökande efter
kunskap. Undervisningen förutsätter, i en tid med
snabb kunskapsutveckling och komplexitet, god
tillgång till referenslitteratur, tidningar, tidskrifter,
m.m. Väl utvecklade skolbibliotek kan dessutom
utgöra en naturlig och stimulerande mötesplats för
elever och lärare.

När det gäller frågan om utvecklingen av
skolbiblioteken framgår av Skolverkets rapport
med jämförelsetal för skolhuvudmän att
mediankostnaden för bibliotek på grundskolan är
190 kr per elev och på gymansieskolan 340 kr per
elev för 1992.

Kostnaderna varierar dock starkt mellan
kommunerna. Siffrorna säger emellertid ingenting
om en eventuell samordning med folkbiblioteken
och närheten till ett sådant bibliotek.
Skolbiblioteken kan självfallet inte ses isolerade
från kommunens samlade biblioteksorganisation.
Av den anledningen kan man alltså inte med
säkerhet säga att elevernas tillgång till bibliotek är
sämre där satsningarna på just skolbibliotek är
låga.

Slutligen vill jag framhålla att det är kommunerna
som har det fulla ansvaret för skolans verksamhet
och därmed bestämmer mål och ambitionsnivå för
skolbiblioteksverksamheten. Det kan dock
rimligen inte råda något tvivel om fördelarna med
att säkra undervisningens kvalitet genom satsningar
på skolbiblioteken. De lokala förutsättningarna för
att i skolan ordna skolbibliotek, möjligheterna till
samordning av skolbibliotek och folkbibliotek
m.m. är mycket olika i kommunerna. Jag utgår
emellertid från att grundskoleförordningens
bestämmelse och kommunernas intresse av ett
effektivt resursutnyttjande tillsammans utgör en
stabil grund för skolbiblioteksverksamhetens
långsiktiga utveckling.
</anforandetext>
<intressent_id>0262017901513</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>247624</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0933/#anf116</protokoll_url_www>
</anforande>
