2349298 GH0932 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:32 Måndagen den 29 november 1993/94 32 1993-11-29 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:47 om ändringar i skattesystemet m.m. interpellationsdebatt CD04446C-A350-4EE9-B943-BBDA1D78B4A6 15 Statsrådet BO LUNDGREN (m) m Fru talman! Låt mig först säga till Lars Hedfors att den utfrågning som skatteutskottet genomförde med ett par ekonomer och företrädare för organisationer inte gav någon sådan bild. Den gav precis den bild som man kunde vänta sig. Företrädare för LO sade vad man kunde vänta sig att de skulle säga och hade sagt tidigare. Företrädare för Industriförbundet sade vad de sagt förut och vad de fortsatt att säga. Att Jan Södersten -- en ekonom som tidigare haft synpunkter på detta och som socialdemokraterna tar till sitt hjärta därför att hans uppfattningar överensstämmer med deras -- tycker en sak, medan andra ekonomer tycker andra saker, är inget slutgiltivt bevis för vare sig det ena eller det andra. Rent logiskt är det självfallet så, Lars Hedfors, att om man måste ha en expansion av jobb i den privata sektorn, krävs det kapital för investeringar. Det kapitalet kan komma fram på två sätt: Antingen kan man låna pengar eller kan man få fram eget kapital genom riskkapitalbildning, där aktieägare av ett eller annat slag ställer upp med pengar. Det senare kapitalet är det riskbärande, det som är grunden för expansion. Man kan ju inte låna från botten. Dessutom ställer ofta de som lånar ut pengar krav på en viss andel eget kapital. Alltså har det stor betydelse vilka regler som gäller för kapitalbildningen i stort och för kapitalbildningen vad avser riskvilligt och lånat riskfritt kapital. Som Lars Hedfors själv säger är det ovedersägligen så att vi fram till den 1 januari 1994 har en dubbelbeskattning av ersättningen till det egna kapitalet, det riskbärande, som är grunden för expansion och även för möjligheterna att skaffa sig lånat kapital, samtidigt som det lånade kapitalet, som också är betydelsefullt, bara enkelbeskattas. Men detta kapital kommer inte att användas i någon nämnvärd grad förrän man har en tillräcklig bas i ett enskilt företag genom det egna kapitalet. Kvar står alltså att vi i i dag lever med följande förhållande. Vi har en högsta marginalskatt på kapitalinkomster för egenföretagare och delägare i handelsbolag uppgående till 62,6 % i stället för de 30 % som vi är överens om bör vara en norm i dagsläget. Sedan bör man gå ned ytterligare, men det kan vi lämna därhän. Vi har sedan vad gäller utdelning till aktieägare 51 % skatt eller vid nyemission och Annellavdrag 41 % effektiv skatt. Vi har ungefär 40 % skatt på kvarhållen vinst och på aktievinster samt 30 % på lånat kapital. Detta skall nu ersättas av en lägre beskattning. Det hade varit logiskt om Lars Hedfors hade sagt att vi inte skall ta bort den extra beskattningen på egenföretagarna och införa dubbelbeskattning på räntor, men det gör han inte. Enhetligheten och skattereformens utseende är oerhört centrala och viktiga frågor. Lars Hedfors vill behålla en olikformig beskattning, med bristande neutralitet och enhetlighet, medan jag skapar förbättrade förutsättningar. Jag ställer återigen frågan till Lars Hedfors: Hur kan man tänka sig -- Lars Hedfors säger ju att han inte vill ha en likformighet -- att lånat kapital skall beskattas lindrigare än eget kapital? Förklara för mig hur man skall kunna få fram nya och riktiga jobb i det privata näringslivet, om man skall ha en sådan bristande neutralitet, något som missgynnar det egna kapitalet. 0537484650407 N 2010-01-01 00:00:00 247506 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0932/#anf15