2349295 GH0929 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:29 Onsdagen den 24 november 1993/94 29 1993-11-24 00:00:00 Nordiskt samarbete 8A231240-F181-4EDD-931D-FB34E35572EE 76 INGER KOCH (m) m Herr talman! Den nya europeiska öppenheten och strävan till integration innebär en utmaning för det nordiska samarbetet. Det är också det europeiska engagemanget som är nyckeln till vår nordiska framtid. De nordiska statsministrarna stadfäste redan i Bornholmsdeklarationen sitt gemensamma intresse för att delta i ett utbyggt utrikespolitiskt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt samarbete i Europa. Som en följd av utvecklingen i Central- och Östeuropa har säkerhetsbegreppet vidgats. Det omfattar nu t.ex. även ekonomi, miljö och mänskliga rättigheter. De största säkerhetspolitiska riskerna i dag förorsakas av de etniska och nationella motsättningarna i Östeuropa och det alltmer kritiska ekonomiska läget där. Dessa faktorer har redan lett till ett starkt nordiskt engagemang inom ramen för ESK-processen. Den nordiska Bosnienbataljonen är ett bidrag. Det är viktigt att de nordiska länderna på alla sätt bidrar till att trygga demokratin, till att värna om de mänskliga rättigheterna och till att skapa en ekonomisk bärkraftig utveckling i Europa. Men detta kan vi klara endast i samarbete med EU. I det ökade regionala samarbete som vi nu ser växa fram i vår närhet, har de nordiska länderna redan en given roll. Ett samarbete med de europeiska institutionerna kommer att berika också det traditionella nordiska samarbetet inom Nordiska rådets ram. Jag tänker närmast på det etablerade samarbetet inom Östersjörådet, på det baltiska investeringsprogrammet, på Nordiska rådets arbetsprogram för Baltikum och Östeuropa och på Nordiska investeringsbanken. Av stort värde är naturligtvis också samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska rådet. Samarbetet inom Barentsregionen, Barents Euro- Arktiska råd -- där frågor som rör miljö, ekonomi, teknik och vetenskap samt infrastrukturen skall diskuteras -- är ett bra exempel på ett nytt sätt att samarbeta. Bengt Hurtig pekade också på detta alldeles nyss. Även befolkningsfrågor, mänskliga kontakter, kulturella förbindelser och turism diskuteras i rådet. Barentsrådet kommer också att medverka i den särskilda kommitté som skall bildas för regionernas Europa inom unionen. Skapandet av ett ömsesidigt givande och ett varaktigt samarbete över Storkalotten kommer också att bidra till fortsatt stabilitet i våra närområden. Utmaningarna på Kolahalvön är enorma. Vi har där en miljöförstöring nästan utan motsvarighet på andra håll i Europa och en oerhört stark militär dominans, som förhoppningsvis kan brytas genom en övergång till ett mer civilt samhälle. De stora resurser som krävs för detta och för att förbättra miljön finns inte inom regionen. Det är därför nödvändigt att sätta in detta samarbete i ett sådant vidare sammanhang som EU:s medverkan leder till. Därmed skapas också en länk till det övriga Europa. Vid Nordiska rådets 43:e session i Mariehamn för två veckor sedan, antogs t.ex. också en rekommendation till Nordiska ministerrådet om att utarbeta ett konkret handlings- och samarbetsprogram för Nordens närområden, med särskild uppmärksamhet på S:t Petersburg- och Leningradregionen. Möjligheter och förutsättning till samarbete på miljö- , handels- , kultur- och infrastrukturområden skall särskilt beaktas. Vidare antogs också en rekommendation till Ministerrådet om att, för att bemöta de ökade kraven på koordinering och utökat samarbete som följer av den europeiska integrationen, förstärka resurserna för det nordiska regionalpolitiska samarbetet. I utvecklingsarbetet skall även de eventuella kommande möjligheterna till strukturpolitiskt samarbete med EU beaktas, och de förutsättningar som finns och de institutionella former som krävs, skall analyseras, för att ett effektivt regionalpolitiskt samarbete skall kunna etableras i Östersjö- respektive Barentsregionen. Vidare rekommenderade rådet Ministerrådet att etablera ett samarbete med utvecklingsorganen i Nordkalottens län och fylken för att utveckla konkreta projekt som kan ingå i ett utvidgat regionalpolitiskt samarbete inom Barentsregionen. Såvitt jag förstår, efterlyste Bengt Hurtig precis detta nyss. Allt detta visar, herr talman, att de allt fastare band som Norden nu också genom Sveriges, Norges och Finlands medlemskapsförhandlingar är i färd att knyta med EU, ger de nordiska länderna inte bara en unik möjlighet att bygga ut ett samarbete sinsemellan utan också en möjlighet att stärka Nordens röst i Europa och i världen i övrigt. Men det är viktigt att det förnyelsearbete som nu inletts, i syfte att finna former för ett starkt och dynamiskt nordiskt samarbete inom en vidare europeisk ram, hela tiden prövas, effektiviseras och anpassas till förändrade förhållanden. Detta gäller naturligtvis också parlamentarikerns roll i verksamheten. Herr talman! Jag yrkar bifall till utrikesutskottets hemställan. 0327449447106 N 2010-01-01 00:00:00 247302 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0929/#anf76