2349295 GH0929 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:29 Onsdagen den 24 november 1993/94 29 1993-11-24 00:00:00 Mänskliga rättigheter BF32FCEB-E764-4BC1-9111-656867445B7D 68 INGBRITT IRHAMMAR (c) c Herr talman! Flyktingfrågor diskuteras ofta i samhället. Det diskuteras hur vi skall ta hand om flyktingar, var detta skall ske -- om det skall ske i närheten av hemländerna eller i andra, främmande länder. Det talas om hur många flyktingarna är. Det finns siffror på att antalet är uppe i 20 miljoner utanför landets gränser och ytterligare ett antal miljoner som flyr inom sitt lands gränser. Det diskuteras kostnader. Men mindre ofta talar man om orsakerna till att människor flyr. Det finns åtskilliga orsaker till att folk tvingas fly. De vanligaste är krig, hunger, svält, miljöförstöring. Men ett annat viktigt skäl som berörs i betänkandet är just bristen på respekt för mänskliga rättigheter och avsaknad av demokrati. Det är också skälet till varför det är oerhört viktigt att få till stånd förbättringar vad gäller situationen med mänskliga rättigheter i olika länder. Det är på så sätt vi främst minskar flyktingskarorna i världen. Ett antal motioner har väckts just i syfte att få till stånd påtryckningar på olika länder som brister i respekten för mänskliga rättigheter. Herr talman! Jag tänker särskilt belysa situationen för kurderna i världen. De utgör ca 20 miljoner människor i huvudsak boende i Turkiet men också i Irak, Iran, Ryssland och Syrien. I en centermotion, och i andra motioner, framhålls just att situationen är mycket svår för kurderna. Särskilt betonas situationen i norra Irak, som också har berörts här av andra talare. Det finns behov av mat, medicin och olja. Behovet av dessa varor är extra stort eftersom det finns FN-sanktioner mot Irak. Nu gäller inte dessa sanktioner mat och mediciner, då Irak har rätt att sälja olja för att köpa dessa varor. Men nu är inte Irak särskilt intresserat av att sälja dessa varor, dessutom är Irak speciellt intresserat av att göra livet svårt för kurderna i norra Irak. Förutom den allmänt besvärliga situationen för den irakiska befolkningen, är den extra besvärlig för kurderna i norra Irak. Därför är behovet stort av hjälp till att distribuera varor, att bygga upp byar och att förbättra de jordar som har förstörts under kriget. Där finns ett akut behov av humanitär hjälp utifrån. Sverige har bidragit med medel. Under 1992/93 avsattes 18 miljoner kronor. Dessutom har Sverige gett ekonomiska bidrag via olika hjälporganisationer. Jag vill betona hur viktigt det är att stödet fortsätter att utgå. Det är också oerhört viktigt att fortsätta med demokratistödet till området även i fortsättningen. Jag skall nu gå över till situationen för kurderna i Turkiet. Det är inte bara kurderna som har det svårt i Turkiet. Det gäller alla oppositionella, t.ex. aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter. Men speciellt kurderna har det svårt. Det har nu i dagarna kommit nya alarmerande uppgifter. Jag skall läsa upp ett informationsblad som jag har fått alldeles nyss från MR-arbetare i östra Turkiet. Det är skrämmande uppgifter. ''Läget inom Turkiet är mycket spänt. Den kurdiska frågan är fortfarande olöst. Etniska och religiösa konflikter utnyttjas för att splittra det civila samhället. Staten förespråkar alltmer militära lösningar som enda utvägen. Det är karakteristiska drag av ett samhälle på väg in i ett krigsliknande tillstånd.'' Det här är uppgifter som verkligen oroar. ''Respekten för mänskliga rättigheter får allt mindre utrymme. Upptrappningen av våldet fortsätter. Koalitionsregeringen tycks ha förlorat kontrollen över händelsernas utveckling.'' Det här är särskilt märkbart i bl.a. östra och sydöstra Turkiet, och där har man hamnat i en återvändsgränd. ''Talet om militära lösningar har fått allt större utrymme. Vid den partikongress som ägde rum nyligen band premiärminister Ciller upp sig till kortsiktiga militära lösningar för att söka behärska konflikterna i sydöstra Turkiet. Komplexet ''den kurdiska frågan' med dess sociopolitiska, ekonomiska och kulturella implikationer reducerades till en enkel fråga och karakteriseras enbart som PKK-terrorism.'' Tortyren fortsätter och leder också till dödsfall. ''Under premiärminister Cillers styre har 8 personer dött i polis- eller gendarmhäkte av tortyr. Rapporterna om fängslade journalister, konfiskerade publikationer, bl.a. brev om mänskliga rättigheter, är många. Amnesty rapporterar om extra-judikala avrättningar, om ''försvinnanden', om urskillningslösa beskjutningar mot civila demonstranter från säkerhetsstyrkorna. Från olika håll ställs nu krav att åtgärder skall vidtas som suspenderar demokratiska och mänskliga rättigheter. I parlamentet krävs att dödsdomar skall verkställas.'' Herr talman! I det turkiska parlamentet ligger nu vidare förslag om en ny antiterroristlag. Om den antas innebär det att mänskliga rättigheter allvarligt inskränks. Pressens frihet inskränks, och förenings- och organisationsfriheten inskränks. Det är en antiterroristlag som dessutom i sina delar innehåller inslag som till sin karaktär är ett förebud om kommande stridigheter. Skadade soldater, säkerhetspersonal och deras anhöriga får speciella privilegier och högre lön, bl.a. med hjälp av skattelättnader. ''Rättigheter till advokathjälp begränsas. Förhör av misstänkta kan hemligstämplas. Tidningar och publikationer som verkar för illegala organisationer eller deras åsikter skall beläggas med stora bötesbelopp och fängelse upp till två år skall utdömas. Utgivningsförbud upp till en månad kan meddelas. Fängelse upp till tre år kan utdömas för dem som stödjer förbjudna organisationer eller deltar i protestaktioner till stöd för dessa organisationer. Om finansiellt stöd utgår till förbjudna organisationer från politiska partier, från fackföreningar m.m. skall dessa läggas ned och all deras egendom konfiskeras. Som en följd av oförmågan att lösa den kurdiska frågan ökar inte bara etniska motsättningar utan också polariseringen mellan olika folkgrupper -- även motsättningarna mellan olika religiösa grupperingar. Frågan är om det finns möjlighet, innan det är för sent, att förhindra en utveckling likt den vi redan har sett hända i Jugoslavien. Alarmsignalerna är många. Det är synnerligen angeläget att Sverige tydligt markerar sin oro över utvecklingen. Varje stat har förvisso sin rätt och skyldighet att bekämpa terrorhandlingar, men detta skall göras inom ramen för demokratiska värderingar och med respekt för de mänskliga rättigheterna. Den turkiska staten går i dag utanför denna ram.'' Herr talman! Det är därför bra att det i betänkandet slås fast att Turkiet måste följa de konventioner landet har skrivit under, bl.a. när det gäller mänskliga rättigheter men också konventioner mot tortyr. Vi måste på olika sätt öka trycket på den turkiska regeringen så att de följer de ratificerade konventionerna. Det är också viktigt att vi uttrycker en beredskap att ställa upp som medlare mellan parterna i Turkiet om det kommer en sådan framställning. Herr talman! Till sist några ord om behovet av att stärka kvinnans ställning i världen. I en centerkvinnomotion till riksdagen -- även den finns med i betänkandet -- framförs behovet av att kvinnor i betydligt högre utsträckning blir representerade inom samhällets alla nivåer -- också i internationella fora. Vi framför i motionen att kvinnorepresentationen inom FN-systemets alla organ måste öka. Målet måste självfallet vara en 50- procentig representation. Vi framför vidare att kvinnor måste delta i alla konferenser, särskilt freds- och konfliktslösningskonferenser. Kvinnor måste delta för att kunna påverka frågor som är angelägna i ett kvinnoperspektiv, men också på grund av de erfarenheter vi har som kvinnor. Vi måste få nödvändiga resurser för att kunna involveras i arbetet. Särskilt viktigt är detta inför kvinnokonferensen i Peking. Det framgår i betänkandet att Sverige lägger stor vikt vid att olika konferenser tar upp frågor som rör behovet av att stärka kvinnans ställning. Sverige arbetar också för att öka andelen kvinnor i beslutande församlingar. Sverige driver frågan om kvinnors representation i FN-sekretariatet hårt. Bl.a. är Sverige medförslagsställare på en resolution i generalförsamlingen angående förbättrandet av kvinnans ställning inom FN -- speciellt måste andelen kvinnor från utvecklingsländer öka. Herr talman! Vi har emellertid ännu långt kvar till målet i världen, nämligen att uppnå hälften var för kvinnorna. 0933523418809 N 2010-01-01 00:00:00 247294 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0929/#anf68